18 september 2019

Långsiktigt och Hjälparbete

Det långsiktiga arbetet i Ubon-Pakse är kyrkan: Streams of Grace och Barnens trygghet: Child Safe Communities. 

Den nya baby-Kyrkan är nu 9 månader gammal och en stads-pionjär-församling som behöver starta-upp-stöd. Kyrkan möts fredagar för bibelstudie och söndagar för Gudstjänst och gemenskap.
TACK kära ni som känner Stads-Pionjär-Kallelsen och pionjärstöder denna nya stads församlingen.

































































Lokalen vi möts i är inte barnvänlig. Vi ber över att kunna hyra en mer praktisk möteslokal. Bed med oss.

Jesus sa: ”Gör lärjungar”. 



Under veckan är det husgruppsmöte på 5 platser. Flera inbjuder oss att ha husgruppsmöte i deras hem varje vecka. Tyvärr har vi inte pionjär-arbetare nog för detta. De flesta som möts är inte kristna än, men de är helöppna sökande buddister. De behöver mycket undervisning och stöd för att ….. växa.

Översvämningen (September-oktober 2019) Mun River och Mekong River har översvämmat sina breddar både i Laos och i Isaan. Mon River här i Ubon med 3,93 meter över Danger Level. 

Sedan i fredags (5 dagar) har vattnet sjunkit 0,63 meter, med floden rinner fortfarande 3,30 cm över Danger Level.
Vi är tacksamma att vårt Community (Traning) Centre, vår bostad och personalens bostäder, inte är översvämmade. Men vi har ställt upp med att hjälpa andra på olika sätt de är drabbade.
Relief-Rehabilitation. Vi kommer att göra något mer med Relief (Akuthjälp), men huvudsakligen satsar vi på Rehabilitation (Återuppbyggnad). En orsak är att Regeringen, företag och NGOs kommer nu med matpaket och vi ser behovet större att hjälpa till med återuppbyggnad, som inte är så spektakulärt. Med:
  • Material som skurmedel, målarfärg, handdukar, filtar, husgeråd osv
  • Uppmuntran att inte ge upp. När det är översvämningar blir man deppade. Och långtidsstress och fruktan leder till depression.
  • Förebyggande och Vägledning att inte ta lån. Systemet här i Laos och Isaan är tyvärr att när man får problem så lånar man pengar. Och när man inte kan betala tillbaka måste oftast tonåringarna sluta skolan och börja jobba av skulden i Bangkok eller någon annan stad. Risken att bli ”sålda” eller exploaterade är mycket stor. Burr Burr Burr.
Vi gör nu en undersökning vilka platser som nu behöver Relief hjälp och Rehabilitation återuppbyggnad.  

Vi är tacksamma att några nu önskar ställa upp i detta Relief och Rehabilitation arbete  här i Ubon. Men det finns gott om plats för fler. Välkomna. 
Ingvar

13 september 2019

Vatten massor och rymdskrot

Sömnen kommer inte. Jag hör dämpade röster från runt omkring i området.Ljudet från barerna i området har inte hörts på 2-3 kvällar redan. Ljudet från tunga lastbilar som kör upp från Munfloden mot ringvägen det ger ljudvågor som vibrerar i kudden min. Det är militärens insats att forsla folk med transport behov 24 tim/dygnet, igenom  vattenmassorna. Man tänker på all dem som inte vågar sova pga utsatthet, ormar, tjuvar, framtiden etc. Översvämningen har överstiget  alla tidigare uppmätta rekord.Jag som har genomlevt stora översvämningar i Bangladesh 1986 och 1988 + en del mindre. Senare i Chiang Mai ett par stycken. Här hör jag en annan ton. Man hjälper varandra. Man överger inte varandra eller någon i nöd. Folk som inte är i nöd stöttar dem som är det. När några av mina vänner har frågat på sociala medier: Kan vi göra något? Kan vi hjälpa? Jag har inte ens svarat för jag ville se vad som händer,Vårt team var ute ett par dagar och hjälpte till att bygga ‘shelters’- som sedan behövde flyttas igen till högre plats eftersom vattnet nådde högre än man sett på många år.Folk lagar mat och delar ut. Ställer upp matstationer. Organisationer fixar båtar militären andra transportmedel. Man organiserar sig, vad vi ser, på ett full gott sätt. Vi har ju inte sett allt eller änden ännu.Vi står också i telefon kontakt med alla ungdomarna vi stöder i riskzonen. Besöker deras hem.  En ton vi inte hör: Klagan, gnäll eller tiggeri. (Ubon är ett fattigt område, något som turister till Thailand sällan upptäcker, för man besöker inte Isaan).När översvämningen började och våra medarbetare var alla lite skakade, och frågande.Vi har dessutom ebb i kassorna pga av lång tid av mkt dålig växlingskurs (SEK är mkt låg, och Thai Bhat är för stark, det gör att vi har varit dubbelt drabbade en tid) vi har tömt våra personliga resurser in i arbetet också, så ställde vi oss frågan, ‘’Vad kan vi göra som inte har med pengar att göra?’’  --Guld och silver har vi ej, men det vi har ger jag dig: Res dig upp och gå i Jesu Namn!!Att uppmuntra, att besöka, att visa omsorg och intresse. Att gråta med dem som gråter. En del av de händiga (alla männen :-) ställde upp med att lyfta och bära, att bygga etc. Kvinnorna var mer aktiva i omsorgs biten. —- Det är lätt att fastna i tänket att det är bara pengar som kan hjälpa i ett kris läge. Har jag inga så gör jag inget.Jag är glad att vi kunde bevisa motsatsen. I morse när det klingade till i telefonen, var det ett meddelande från hyresvärden att ngt kinesiskt rymdskräp skulle passera atmosfären och eventuellt krascha i Ubon. Och att man vid 10.12 - 10.22 tiden skulle hålla sig inomhus etc. Då tog man sig för pannan och tänkte, inte nog med allt vatten, nu kommer det rymdskrot nerdimpandes.Då samlades vi till Bön och lovsång hela gänget, och proklamerade PS 47;9 att jordens sköldar tillhör Gud.Så har vi haft igång bönerna och lovsången. Just nu vräker regnet ner igen. Ni får gärna be och vill någon ge så går det alldeles väldigt bra.KramAnna

PS.Det blev en synlig explosion i skyn ca 3-4 mil från Ubon. Har inte hört ännu om något trillade ner.

08 september 2019

Så länge jag andas.....


En sanning är säker. Guds Agape kärlek är större än mina problem och är också stor nog för varje dag i mitt liv. Till och med ... stor nog så andra omkring mig ... inte heller behöver ge upp. Gud: "Låt dem inte heller ge upp med andra omkring dem".

Ord bildas genom att vi andas ut. Låt oss tala ut många bra ord = välsignelser över människor med stort behov. De (som jag) har misslyckats men .... efter att ha träffat Jesus kan de (som jag) också välsigna andra. Woow.


Ha en välsignad vecka. Ingvar (Fred)

04 september 2019

För mycket regn.

Vädret påverkar oss alla, på olika sätt, men de flesta av oss har mat på bordet, även om det är dåligt väder. Här i Isaan och södra Laos är de flesta jordbrukare och vid dåligt väder blir det dåliga skördar, som ger lite eller ingen inkomst. För att överleva en kris tar man först lån, som binder dem med dåliga villkor under en längre tid. Sedan flyttar delar av familjen till stan. Åven tonåringar tvingas alltför ofta sluta skolan för att tjäna pengar i stan.

Under de senaste 2-3 åren har det här i Ubon-Pakse varit för lite regn. Jordbrukarna har drabbats hårt pga av att dammarna under torkperioden inte kunde ge det vatten jordbrukarna behövt.

Men i år regnat det mycket. Myndighetern har redan fyllt sina dammar och måste nu släppa ut vatten, så inte dammarna skall brista. 
Igår var Mun floden här i Ubon under Danger Level. Idag efter 24 timmar har nivån ökat 1,10 meter och nu är det över Danger Level.
   
Vår bostad och The Community (Training) Centrat ligger på ett högre område i stan så vi kommer inte att drabbas, men stadsdelen Warin på andra sidan floden, där Child Safe jobbar och där vi har Cellgrupper är illa utsatta. Ett team åker dit i morgon.

Bed för Isaan och södra Laos. 

Ingvar  

31 augusti 2019

Min Vardag

När man slår upp ögonen på morgonen så är det bäst att först vända blicken mot Jesus, se in i verkligheten själv…Sedan när man svänger benen över sängkanten, först landa på klippan Kristus. För sedan sätter dagen fart och i ett vips har kvällen kommit och man är förundrad över vart den tog vägen.

Igår var en sådan dag. Jag gick tidigt till centrat för jag ville ha lite extra tid i lugn och ro. Sedan fylldes centrat kl 10:00 med sång, bön och delgivning.                                                               
Vi delade upp oss och 4 av oss fortsatte mer strategisk förbön i ‘’övre salen’’ för Ubon för Thailand. Vid 13.00 gick det över till rådgivning av en ny frälst kvinna som kämpat med mycket mörker och hopplöshet i veckan som gott. Det verkade finnas ett samband med att hennes mamma offrade till de dödas andar å hennes vägnar, med att hon kämpade med tankar att överge familjen, tankar av hopplöshet etc. Plötsligt bröt ljuset igenom. 

Under tiden hade CSC teamet planerings samling och återrapportering från skolor man varit i, och enskilda ungdomars situation. Så samlades vi allihop till gemensam lunch. För min del gick resten av em åt till finansiell rådgivning till kyrkans kassör och sedan med Rose CSC. 

En stund av member care av Tree of Life’s medarbetare, som har haft lite för mycket under en tid, och behöver tid av återhämtning. Hur sätter man gränser när behoven är enorma? Så många människor som vill komma ut i frihet.  

Jag hade precis åkt hem för en liten paus, innan kvälls bibelstudiet skulle börja, så får jag meddelande om att Child Safe teamet, Rose, Fang och Tar ryckt ut akut för en tjej som tagit skydd hos en ledare i en by ca 4 mil utanför stan. Rose i hastigheten fick ta med sig alla hennes tre barn. 

Ingvar och Jom ledde bibelstudiet och under tiden håller vi också ett öga på telefonen. Behöver teamet förstärkning? Till slut avslutar vi bibelstudiet en halv timma i förtid för Ingvar och Jom måste åka till där insatsen skedde. Innan midnatt vet vi att tjejen är ‘safe’. Att mamman behöver stärkas för att våga vittna. Polis rapporten är gjord, läkarundersökning av tjejen är delvis klar. Fang, Tar och Rose delar på uppdraget. Någon stöttar mamman, en stöttar tjejen och Tar kör bilen. 
Här rapporterar mamman och dottern till Polisen vad som hänt, med uppbackning av Child Safe.

Vi konstaterar att våra fina medarbetare, är mycket duktiga och ...... tenderar att jobba för mycket. Dom brinner för barnens rätt till trygghet.

Anna

26 augusti 2019

Vittnesbördets kraft

Från min synvinkel ser jag att människor har en allt större andlig hunger och söker mer än någonsin efter andliga värderingar. Man gräver i alla möjliga "källor".

Utan tvekan är vi kristna på framkanten. Denna sommar har Guds rike i Sverige haft (som jag ser det) fler och större samlingar än någonsin. Sommarkonferenserna växer. Folk ber …. söker  …. bultar på. Och dörren till Guds rike öppnas för dem.

Vittnesbördet har fått en större betydelse. När jag sa Ja till Jesus så hände det något i mig. Mitt vittnesbörd är starkt och ingen kan ta det ifrån oss. Många som Sebastian Stakset ger nu frimodigt sina vittnesbörd. Vad vi upplevt där inne är starkare än vad vi upplever på utsidan.

En reflektion: De som tillber den onde åberopar: ”Satan i mig”. … för att få en starkare kraft. Vi som tillber den levande Guden åberopar: "JESUS i mig". Vi får då en ännu större kraft eftersom Jesus i mig har vunnet seger över Satan i hans lärjungar. WOOW.

Jag summerar: Det har varit ett bra andligt klimat i Sverige denna sommar. Nu ber vi också om en andligt start höst och vinter.

Också i MISSIONs arbetet. Också här i Ubon-Pakse. Här börjar så sakterliga saker hända. Vi börjar se Be-sök-bulta effekten och att dörrar öppnas. 

Församlingen Streams of Grace (nu 9 månader gammal) behöver forfarande ”barnmat”, men växer till sig. Stadsborna i Ubon (med förstäder) söker nu den levande Guden. Församlingen har Söndags gudstjänst, fredags bibelstudie och 4 små utposter.  

Tacksam för er som är med i detta komma-igång-församlings-planterings-stöd som den nya stadsförsamlingen Streams of Grace nu behöver. Be med oss om en bra central möteslokal. Vi möts nu i Community (Träning) Centrat, men den är inte lämpad för församligens arbete.  

Vi ser positiv utveckling med våra båda "ben".



Några bilder från Församlingen Streams of Grace.








Ingvar

22 augusti 2019

Gud har omsorg om sparven - och dig och mig.

En vecka har gått sedan vi landade i Ubon. Dagar fyllda av lyssnande, man tar in förändringar, utveckling, vi rådgör för framtiden, stämmer av med vision och processar....

På morgnarna har vi varit sega pga tidsomställning, sen har vi svårt att somna på kvällarna, dessemellan vårdar vi oss om dem som behöver lite extra omsorg.

Idag valde vi att ha ett själavårdssamtal ute på ett risfält. Det är något speciellt med den intensiva gröna färgen.
Bönderna har varit oroliga över för lite nederbörd. Denna veckan tackar vi Gud för regn.
Vi bor i ett temporärt boende nu. 1 rum,,,, och i väntan på att vårt hus ska bli ledigt har vi stället för en trädgård, ett fågelbo utanför fönstret, mellan fönster glas och fönstergaller. Mysigt. Vi kan kika in och se hur de växer från dag till dag.

Påminner mig om Psaltaren 84: Ty sparven har funnit ett hus och svalan lägger ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar; Dina altaren Herren Sebaot, min konung och min Gud.  

Bed med oss för våra vänner Jom och Rose med sina 3 små barn Grace, Daniel och PJ, som snabbt behöver en lösning på sitt boende. Som Gud har omsorg om sparven har han också omsorg om oss. 
Anna