2 Julfirande idag.

(Uppföljning av Annas inlägg i går)
Mission har alltid en balansgång mellan:

• att sprida religion och/eller att sprida LIV. Julen är en tid då man lätt kan fastna i mycket traditioner. Traditioner är inte fel, men glömmer man bort centrum sprider vi bara en religion. Vi måste ha Jesus själv i Centrum. Han föddes och vill vara Herre i våra liv.

• att jobba på ”topp”nivå (ändra strukturer med de styrande) och/eller att jobba på ”botten”nivå med de mest utsatta. Idag har jag varit med på båda typerna.

BLESS UBON samling idag med många från olika församlingar och ”höga” digniteter i samhället. 

Då och då är det bra med Celebration för kristna från olika församlingar. Vår bön är: Må Guds Rike komma mycket snabbare i Ubon-Pakse!

Julfirandet på Centrat idag med familjerna som har barn i riskgruppen och några grannar till Centrat var mycket givande. Bra och tydligt julprogram med Jesus i centrum. Och alla var mycket glada. 

Vi ser framemot 2 samlingar till imorgon!   Ingvar

En glimt av livet på Centrat 14 december

Daniel 13 månader tränas att ta sina första steg mitt under förberedelserna för julfesten imorgon. De finns de som lockar Daniel och andra hejar på. Julklappar förbereds och räknas, det får inte fattas något. Vi räknar med runt 50 personer från slummen - våra ungdomar i riskzonen med familjer. Sedan har vi bjudit in grannarna runt centrat runt 50 personer och blivit överraskade av den positiva responsen. Ska bli spännande att se hur många som kommer till slut. Tre från vårat gäng har åkt till grossisten för att handla basvaror till festen. En av våra praktikanter här får med sig tjejen som är hos oss 2 veckor, efter ett självmordsförsök och de dansar och skrattar mitt i röran. Jag blir tacksam att hon tar små steg för att bryta isolering och självskadebeteende. 

Uppe i vår studio pågår krisstöd till en kvinna som jobbar med ungdomar, men som är utbränd och på väg att ge upp. Killarna flyttar stegen runt i lokalen för att fixa dekorationer. Mitt i alltihop finns Phit som försöker få till en städning, idag var det inte lätt, men hon klagar inte. Det ligger en speciell glädje i luften när man förbereder för fest. När Lampuang och jag kommer ner från studion kliver Ingvar in genom ytterdörren med lunch till alla och ropar:’’Idag blir det MIN meny, och alla vet vi att då blir det ’’khao-phat-moo’’ (stekt ris) och alla skrattar. 

Tacksam över att ha en stor familj här också, när hjärtat längtar efter barn och barnbarnen där hemma. Det hjälper när det ramlar in lite mysiga kort på barnbarnen utklädda för Lucia, eller mitt i baktagen, eller Alfred som tidigt i morse står i beundran av den vackra granen som mamma Ruth o pappa Niklas dekorerat när Alfred sovit. Det värmer. Tänk vad mycket vi har att vara tacksamma för.

Julfirande ....

Här i Thailand och i Laos har vi nu (mellan 5 dec 2018 och 5 feb 2019) Holiday Season med 4 stora festligheter:

5 dec              Den tidigare kungens födelsedag

25 dec            Jul (stor även om den inte är en allmän helgdag)

1 Jan              Nyår

5 feb              Kinesiska nyåret.

Markanden utnyttar detta till max. Man vill slå nya försäljningsrekord. Jingel Bell, Jingel Bell, jultomtar, julgranar +++ …. inspirerar människor också här att handla.

Folk förstår att Julens mening inte är att Marknaden skall tjänar mer pengar. Det måste finnas något annat. Folk frågar: What is the meaning of Christmas? 

Så nu kan vi kristna presentera mycket öppet det kristna budskapet om varför Jesus föddes. Vi är nu inbjudna till att hjälpa till vid en rad jul-firande i Kyrkor och i samhället och även i affärscentra.

Det mest meningsfulla för oss är att fira julen tillsammans med barn och tonåringar som är ”Left Behind - och icke önskade”. Eftersom Isaan familjerna, speciellt på landsbygden och i mindre städer, lever mycket splittrade och därför inte gör något speciellt tillsammans blir det endast i gemensamma samlingar i samhället och i kyrkor som de kan va med på julfirande.

I fredags på ett julfirande i Baan Pladuk (en förstad till Ubon) kom hela grannskapet tillsammans och stortrivdes, trots att det plötsligt började regna. Man trängde ihop sig på verandan och i huset. Alla såg ut att trivas med bra musik, god mat, tävlingar och små presenter.

                                                                                                                                                                                                                                                          

Folk är öppna och ställer frågor. I Baan Pladuk satt 9 tonårskillar kvar, efter samlingen och började samtala om Julens mening. 

Tacksamma om du vill va med och bidra till Child Safes julfirandet 2018 för de som är ”Left Behind - och icke önskade”.

Tack för er som redan stöder Child Safe och Sida-vid-Sida.

Ha en fin Adventstid. Ingvar(Fred)

Att LEVA JULEN året om

         
Det finns ett budskap som alltid berört mig på djupet ända sedan jag var en ny i tron.

‘’Allt vad du gör för en av dessa mina minsta det gör du för mig." '
Och ‘’när jag var hungrig så gav du mig mat, törstig och du gav mig att dricka, naken och du klädde mig, i fängelse och besökte mig’’.

Men även innan detta, valde en kompis och jag ut de allra ensammaste i ett bostadsområde i Kungshamn och lussade på lucia med sång, kaffe och hembakta lussekatter och pepparkakor. Vi väckte och ibland chockade de gamla. 

Jag var kanske 13 när en syster ca 10 år, till en av mina klass kamrater insjuknade i cancer och jag gick INTE dit. Jag lovade dyrt och heligt att hädanefter skulle jag inte missa chansen. Det etsade sig in i mitt samvete. 
                            

Jag är så tacksam idag när jag ser vårt team här i Ubon, 

-   som öppnar sina hem för de trasiga.

-   samlar de fattigaste ungarna i kvarteret i sitt hem varje lördag, 

-   En annan av våra medarbetare skickar pengar titt som tätt till en arbetare som jobbar    
    med utsatta barn i ett område 5-6 timmar  

    härifrån. Hon säljer hemmagjord glass (för att överleva och brukar ge fri glass till de  
     ungar som inte kan betala. 

-   som ger bort sitt älsklings instrument som han samlat för att köpa i flera år….för att     
    någon annan hade önskat det längre än honom.

När de ser ett behov som inte faller inom vårt verksamhets område, ändå försöker  

    komma på ett sätt hur kan vi hjälpa.

T.ex:

-   Tvillingflickor båda döva, utan ID handlingar, pappan har övergett familjen. Myndigheter 
    har kommit och gått ingen vill hjälpa. Kan vi??

-   I en skola hittar vi en kvinna ‘Save’ som strax ska föda sitt tredje barn. Hon har ingen 
    man. Hon hjälper att diska lunchdisken på  

    skolan för att få äta barnens matrester. Nu har ‘Save’ fött barnet, kan vi hjälpa?

-  Teamet hittar en hög med familjer i skogen i ett område där de undervisat om Barns 
    Rättigheter.  

    De har en massa barn som inte går i skolan och samhället vänt ryggen. Nu funderar de 
    på hur vi ska gå vidare för att vara deras  

    röst i samhället (det kallas advocacy på ett projekt språk) . Utan att klampa in med   
    trätofflor och förstöra mer än göra nytta.

Det är sådan generositet som inte bara kommer från organisationen utan också är en del av deras privata liv som gör mig hoppfull för framtiden. Det är det här som håller våra hjärtan levande och töjbara med den kärlek som JULEN handlar om. De LEVER JULEN året om.

Jesus visade oss vägen till ett samhälle där ett barmhärtigt hjärta, ett sårbart hjärta är det som ger liv till omvärlden.Vi lever med alla dessa i våra hjärtan mitt i den krampaktiga julen här i Ubon som handlar om att försöka förklara vem Jesus är och varför han kom. 

Tack alla ni som LEVER JULEN så att vi kan LEVA JULEN!

Advents KRAM

... gräv upp dem nu.

                                                   
Vi gläds för besök. Bra att få input och delaktighet från de lokala församlingarna, som är våra uppdragsgivare. Mission är ingen kontorsprodukt för några få experter. Nej i MISSION behövs:

  
Vi har haft 2 helt underbara team här från Mantorp och från Ö-vik.                                                                                                                                          

       

                    

                                     

                            

Våra vänner deltog helhjärtat i arbetet. Sjöng, talade, bad och uppmuntrade oss alla helt underbart. Timo delade i söndag från Matt 25:25 "Jag var rädd, så jag gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt."

Rädslan kan få oss att gräver ner de gåvor vi fått från Gud att förvalta. Timo uppmuntrade oss att inte vänta med att gräva upp dem tills Herren har kommit tillbaka.  

                           Gräva upp dem nu och börja förvalta dem medan tid finns. 

Vi fylldes av att Ordet var levande och ….. talat till oss alla. Också att tjänaren kallar den "din talent" = den tillhörde Herre. Ett är säkert att gåvorna/talanger/skicklighet inte gör någon nytta nergrävda denna Adventstids 2018. Gräv upp dem idag så de ger Hopp-Frid-Glädje-Kärlek under advent 2018.

Ha en bra vecka. Adventshälsningar Ingvar

Hands On

                                     
Spännande att vara "Hands on". Att själv få vara mitt i Guds Rikes centrum. Men det ju inte mina "Hands On" som är det viktigaste:

Först      är alltid att vi tillåter Gud mäktiga Hand få plats att handla.
Sedan    stärker vi andras svaga händer. 
Så          ställer vi våra händer till förfogande. Jag gör vad jag kan. 

Bönen i Psaltaren 90:17 har ringt i mig: ".... och låt Herren vår Guds ljuvlighet vila över oss. Ge oss framgång med våra händers verk, ja, ge framgång åt våra händers verk".

Vänner från Ö-vik ber för pionjärarbetare från Prachuap till Ubon stad.

Många gånger här i Ubon-Pakse förstår vi att människor ropar ut i sin nöd därute: 
                                                        Gud hjälp mig !
                                     Gud talar och handlar direkt till dem.
                                 Gud kallar mig och dig att gå ut till dem.
 

Hälsningar från Anna i Pakse och Ingvar(Fred ) i Ubon

Alla behövs och alla gåvor behövs

I många sammanhang i livet förlorar man på att dela med sig. Men i Guds rike ….. blir man välsignad av att dela med sig, även av det lilla och svaga. Man tar del av Guds Agape natur och mycket gott händer. 

I mission är det de nationella, de som bor på platsen som har huvudansvaret. Vi missionärer stöttar, uppmuntrar och är mentorer. Men ….. hur är läget med korttidare, volontärer, praktikanter, Step Outare…. ja kan även ”tältmakare” och turister göra någon nytta?

Vi menar: Att pga att det finns så lite kristet arbete här så: 

Vi har nu 10 dagar ett Team på 5 personer från Mantorp och … det är fantastiskt uppmuntrande för oss och för de nationella och andra missionsarbetare.

Ett team från Ö-vik kommer också i slutet av veckan. De vill ”sondera” om eventuella framtida missionsinsatser. Om Herren leder dig så: Most welcome. Ingvar