29 maj 2019

Tillsammans gör vi skillnad.


Jag deltog i ett bönemöte igår kväll här på Tjörn och mötesledaren sa: Jag har något jag vill dela med till er, för ni vet vad det är att gå igenom tuffa saker i livet. Så vi tog en stund och bad för människor som har det tufft i ett, för dem kompakta mörker.  

Guds ljus genom Guds församling … talande till oss genom sånger, Guds Ord och genom vittnesbörd. Livet är inget skådespel. Det är en verklighet. Att vara äkta … vinner vi alla på.

Vi ser tillbaka på mycket bra 8 månader i Ubon-Pakse. Arbetet går vidare och för betyda liv och räddning för många. Nu är vi hemma i Sverige, Anna 10 veckor och jag 11 veckor. Vi hoppas möta dig och ….. dela livets verklighet. Vi gläds över fantastiska medarbetare som nu jobbar vidare med stor iver i Ubon-Pakse. De gör skillnad - mitt bland folket.

                                                              Rom 1.11-12 
Jag längtar efter att få träffa er och dela med mig av någon andlig gåva åt er 
så att ni blir styrkta, 
alltså att vi tillsammans ska få hämta uppmuntran 
ur vår gemensamma tro, er och min.
Ingvar

18 maj 2019

Livet, kärleken, barmhärtigheten.... måste ha ett utflöde....

Tisdagar till fredagar och söndagar är det ett brus av aktiviteter i och genom vårt ''The Community (Training) Centre.  
                                                                                                                  
Igår fick jag en liten stund med en av våra medlemmar i församlingen. Hon kom för att leva med oss en vanlig dag på centrat. Hon bara fanns där, bjöd på sig själv. Kom med en underbart doftande bukett av tempel trädets vita blommor och ngn ormbunke blad. Så fin.
Hon var med i förbönen i studion, på morgonen som jag inte hann med. Hon serverade vatten, pysslade om David när mamma och pappa var i krissamtal med en ung kvinna. Lyssnade på Child Safe teamets samtal om den minste av skyddslingarnas lagliga process för att få komma till det hem som väntar.
Hon tog in den oerhört förvirrade familje konstellationen som mynnar i att ett barn är totalt utlämnat till främmande människor utan släktband, för att det är bekvämt för barnets föräldrar. Och hon säger detta är mitt eget land och jag har svårt att förstå hur det kan bli så här.
Hennes summering efter en heldag med oss i arbetet: Skillnaden jag ser på er och det sammanhang jag varit i innan är: Ni lever ut era liv mitt i samhället. Livet, kärleken, barmhärtigheten stannar inte inom de fyra väggarna eller i den slutna gruppen. Det når ut.

Ingvar predikade i söndags om flodens vatten som alltid söker sig till lägsta nivån. Och jag tänker, ja men så är det ju. Livets vatten söker sig ner till lägsta, de glömda, de övergivna etc.etc.
                          
Hon avslutar: er lön kommer att bli stor i himlen. Jag kan inte säga att jag precis går och tänker på lönen!! Nästan aldrig. Jag lever och lyder och gläder mig åt när jag anar förändring (re-formation).


Jag gläder mig om de små sakerna. Tar in barnets glädje när David (3 år) dansar runt i rummet och sjunger när pappa undervisat färdigt kl 21.00 och hela hans lilla väsen utstrålar just vad pappa undervisat om (utan att vara medveten om det): ''Salvation creates a joyful identity'' Frälsningen skapar en glädjefylld identitet.'' Om nu vi har fått del av den glädjen så sitter den liksom i HELA oss och måste få sitt utlopp. Det måste synas på ett eller annat sätt genom någon typ av kreativitet eller gärningar.
Livet strömmar genom/från hjärtat!

Förutom allt ovan:
-Vi fick besök från myndigheterna som skulle kolla upp Child Safe's kontor och verksamhet för godkännandet oss som Ideell Förening i Thailand. (Positivt)
-Vi kallade in vår nyförlösta ledare för att prata med myndigheterna. Så fick jag chansen att hålla nyaste medlem PJ (=Peace & Joy) 1 vecka gammal i 'vårt' team. 

                               
-Krissamtal med ledarna i en annan organisation.
-Lägger upp en plan för omsorgen om en ung kvinna i kris.
-Leak tillsammans med mentorerna Fon och Kat delar ut skolpengen i Baan Pladuk. Skolorna har precis börjat nytt läsår.
-Projekt bilen skulle få sig en ordentlig tvätt av Tar.
-Rapport från hembesök av en av ungdomarna (12y) som haft en svår mc olycka. Besök på sjukhus och familjen.
...
Vad jag egentligen skulle gjort på kontoret igår, blev alltså inte gjort. Men idag sitter jag här ensam i tysta lokaler, för alla har aktiviteter ute i samhället. Och jag kan kika mer på bokföringen och skriva en blogg. ''smile''.   
Kram Anna

12 maj 2019

Hands on + Domino-effekt-rörelse

Jag predikade idag om hur Paulus på Damaskusvägen hörde Guds tilltal (Apg 9):
Men res dig och gå in till staden, så ska du få veta vad du måste göra."  (v5)

Inne i Damaskus hörde Ananias Guds tilltal:
"Res dig och gå till Raka gatan och fråga i Judas hus efter en som heter Saulus från Tarsus, för han ber. (v11)

Ananias hade först sina invändningar. Men Herren ger sig inte:
"Gå, för han är mitt utvalda redskap för att bära fram mitt namn inför……”(v15)

Guds tilltal till oss i Ubon idag var:
Många (därute) i Isaan och Laos i sin nöd hör Guds tilltal och ropar efter hjälp.
När vi (därinne) lyder Guds tilltal och

       2. göra vad vi kan. Mycket händer så att säga ”Hands on”,
       1. men det viktigaste är att detta blir levande exempel och att en    
           positiv domino-effekt-rörelse kommer igång i Isaan och Laos. 

Vi gillar båda delarna. Ingvar (Fred)

06 maj 2019

Nr 1 .... hela livet

Det finns en organisation som kallar sig SPACE FOR GRACE. Mycket bra namn. Yes ….. låt oss alltid hela livet ha plats för NÅDEN och alltid ha NÅDEN på 1:a plats.

Det fanns en Jesu lärjunge, som kallade sig ”Den lärjunge som Jesus älskade”. Jag har inte förstått varför Evangelisten Johannes kallade sig detta. Var han självisk eller stolt?
Häromdagen predikade Ajarn Boy här i församlingen STREAMS of GRACE, Ubon över denna beskrivning och jag fick en bra förklaring.

Som nyfrälsta har vi det klart för oss att vi är räddade, bara av nåd. Vi upplever Guds kärlek och hans NÅD som Nr 1 för oss. WOOW, Jesus älskar mig personligen. Fantastiskt.

Men efter några år av lärjungaskap kan vi frestas att tro att vi nu är duktiga. Vi är ”bra-nog” lärjungar. Vi börjar vända på ordningen och sätta Nr 1: ”Den lärjunge som älskar Jesus”. Men då tappar jag NÅDEN på första plats och jag blir religiös. Jag blir bra-nog kristen p.g.a mina egna goda gärningar.

Nej, nej, och åter nej. Hela livet måste:
Nåden vara Nr 1. Den lärjunge som Jesus älskar.  
Mitt gensvar Nr 2. är Jag är en lärjunge som älskar Jesus.

Bäst att hela livet ha NÅDEN som Nr 1. Jag kan inte fixa det genom åren och bli en bra-nog religiös människa. Alltid ser jag på mig själv med ödmjukhet och säger; Jag är den lärjunge som Jesus älskar. Detta var en verklig och personlig upplevelse när jag var 8 år på ett tältmöte i Dalsland. Och den är min enda räddning och gäller hela livet.
Ingvar (Fred)
                         

01 maj 2019

”…. arbetare till sin skörd."

Idag, arbetarnas dag, hör jag detta ord ringa i mig:
Jesus säger till oss:  BED - GÅ ……till skörden. Den är färdig för skörd.
Folken här säger:     KOM ........... och hjälp oss. Vi är så få arbetare här.
                             
                      Även om arbetet här är tufft är min syn på arbete 
               att kreativt Missions-arbete tillsammans i pionjärområden 
                     är mycket inspirerande och givande arbete

Välkommen att delta, med det du kan och har. 

Ingvar (Fred)