Det flödar över

På måndag eftermiddag när jag såg att Ingvar plötsligt mådde så mycket bättre och jag var på väg hem en sväng från sjukhuset, så slängde jag iväg en fråga till Gud: Varför plötsligt nu? Jag tyckte mig höra den Helige Ande säga: -Jo, för nu var böneskålen full och jag häller den ut över Ingvar.  Och i mitt hjärta kunde ja se alla förbönerna samlas från alla människor runt om i Asien , Sverige, USA etc. , fylla skålen och så svämmar det över och det bara fortsätter.

Som ni förstår är vi så väldigt tacksamma och förundrade över all denna vänlighet och intresse.

Det landar väl inom oss allt eftersom hur nära det var att vi förlorat honom. På ett hår. Att Gud i sin nåd bevarade och att han nu vänder detta till något gott, något som ger Gud äran. Tack för att ni har stått med oss. Det är mycket vi inte förstår och det finns många varför man får spara tills vi står ansikte mot ansikte med Jesus. Men då tror jag vi plötsligt glömmer allt som varit. Då blir mina varför inte alls viktiga längre. Då finns det bara en sak man önskar och det är att tillbe och älska den som gav sitt liv för oss.

Men nu är det tid för tacksägelse. Ingvar, Ruth och jag och resten av familjen hemma i Sverige vi säger tack till GUD  och tack till er som fyllde och fyller böneskålarna.

Kram Anna