05 januari 2013

Nationlisering - en hjärtesak.

Gott Nytt År. Denna första blogg 2013 kommer från Kambodja och handlar om nationalisering från hjärtat. Igår på vägen ner från Mondolkiri till Phnom Penh och även när jag igår och idag träffat ICC-are så ringer ordet Nationalisering i mina öron. Det finns många typer men 2 är:

Typ A. Nationalisering, efter några år, då de lärt sig jobbet.
Typ B. Nationalisering, från början. Vi hittar nyckelpersoner som redan har idéer, ”ägandeskap” och ansvar. De är redan, i liten skala; "Man of Peace", ledare eller vanliga människor. Men de har en iver att göra något. Vi hjälper dem från början, inte tvärtom. Detta är ingen enkelriktad Nationalisering där jag som utlänning inte är något och de nationella är allt.

Varför jag tror på Typ B? Jo: 

1) Jag har åter sett det fungera bra här i Kambodja.
2) Stora delar av vår värld nu jagar globalisering och alla söker allt från alla. De kontextualiserar sig till väst snabbare än jag till öst.

Det måste finnas bra harmoniska vägar där vi kan mötas: Jag vill bli som Öst. De vill bli som Väst. Så öppnade jag DAGEN och …. där berättas det om ”Engagemanget vinner på närhet till missionen. http://www.dagen.se/nyheter/engagemanget-vinner-pa-narhet-till-missionen

Det verkar som det finns en viktig koppling: Närhet här ger närhet där och närhet där ger närhet här. Vilket som kommer först, är olika för olika personer.

Bara vi har Nationalisering från Hjärtat, så kan vi samarbeta om vi bor i Sverige eller om vi bor i Kambodja. Och då blir det också så att det som ligger långt borta också blir nära. En Hjärtesak. Ingvar