Samtal ....... som inspirerar

I torsdags åkte jag till Bangkok för att möta Victor & Solevi J. Trevligt att möta dem 3 timmar och samtala om hur vi snabbare kan plantera nya församlingar. Timmarna blev mycket givande. På nattbussen hem till Ubon reflekterade jag över allt vi hann samtala om. Flera saker om församlingsgrundande blev tydligare för mig:

1. Att få tag på rätta metoden/strategin kan hjälpa, men .....

2. Att ha kunskaper och erfarenheter hjälper, men detta måste komma i rätt förhållande till att det är Guds rike vi bygger. Inte vårt. Och ..... Guds ord är inte till för att bevisa att jag har rätt.

Det viktigaste är:

3. Att det är Gud som bygger sin församling. Han kan beröra andra som han berört mig. Han talar till andra som han talar till mig. Vi alla som väljer att följa Jesus har samma löften. Även för de nya, de svaga och ...... de som är fattiga.

Guds ord och löften gäller inte bara oss "mogna" ledare. De har också fått en hjälpare, en advokat och 1000 tals löften.

Trevligt och inspirerande att möta andra som ser upp till de nykristna. Ingvar

 

De största

De minsta är de största i Guds Rike. Visst har vi ibland lite svårt för denna tanke. Men där vi arbetar är det så totalt i kollisionskurs med kulturen. Men när Guds Rikets värderingar får en chans så kan man känna himlen på jorden mitt i smuts och fattigdom. Rättare sagt Gud ger sig till känna igenom dem.
Idag när jag var på besök utanför Lamphun, kom dit vid 11 tiden efter att ha snurrat 1 timma runt stan när jag försökte följa olika vägbeskrivingar. Detta är inte mina vänners starka sida. Nästa gång blir det GPS. Så står hon där med sitt stora leende och glittrande ögon och säger: Du kom!! Vi har väntat länge. Hon hade valt sin finaste klänning. Vi satte oss vi ett bord i den nya noodle shopen, och hon berättar att hon nu går i kyrkan varje söndag. Och att hon har frid där inne. Det bråkar inte längre i huvudet. Förut blev jag arg och gjorde dumma saker. Nu är det lugnt. Pooh är kanske 30 år men bara ca 5 i sin tanke och emotionellt. Pat som är den lilla ''herden'' i sammanhanget säger att Pooh pekade på almanackan och sa att den 6e kommer hon(det var alltså jag det) hon bara visste.
Kom nu så ska vi gå till dom andra säger hon och tar mig i handen. Så går vi in bland husen för att be till Jesus med dom som vill. Jo så ska vi förstås ta kort, det är jätteviktigt.
Om nu Gud vill vara deras vän och inte skäms för det, ska då inte vi?  En dag ska det bli uppenbart vem som är störst.
Kram
Anna

''Allt som kan skaka.....''

Är på ''återbesök'' till Chiang Mai och min resa hit har varit lite annorlunda.
Det började med att mitt flyg var ändrat utan att meddela. Det innebar att jag kom fram sent.
Väl framme vid Prapas Court där jag skulle bo. Hade de lämnat ut fel nyckel till vakten. Så där står man kl 23.00 och försöker tänka kallt, vad gör man nu då. Närmaste hotell har blivit allt snuskigare, dit går jag inte, Ingvar avråder per telefon. Sms'ar Lisette Gabre den enda av min vänskaps krets i CM som garanterat är vaken. Det var så skönt att bli upplockad. Vi hade haft en plan att mötas under söndagen så det passade bra. Vi fick halva natten på oss att prata och en lång sen frukost fram till lunch. Gott. Efter att ha flyttat dit jag skulle, fortsatte dagen i samtal och jag är förundrad över Guds trofasthet mot dem som varit speciellt utsatta i och med vår flytt till Ubon.
Lampuang sa: Jag lever nu i förtröstan på att Gud ska förse, en dag i taget, inte år, inte månad, utan en dag i taget. Och Gud är trofast. Han håller att luta sig mot.
Så skulle jag möta några av våra närmaste vänner under tidigare år som också är på besök i CM. De valde kl 4 i den största och nyaste shopping centrat i stan. Klockan började närma sig 6 och vi bad tillsammans på kafe'et där vi satt. Vi sa amen kramade om varandra och började gå mot rulltrappan när vi började känna skakningarna i golvet. Plötsligt hör vi ett brak och folk börjar skrikande springa mot utgången. Vi är tusentals som skärrade tar oss ut och ställer oss på säkert avstånd och väntar, blir det mer?? Jag lämnar platsen och väljer äta min kvällsmat i ett enplan hus, av någon anledning ;-)
Väl 'hemma' skakar det till igen ett par gånger, men nu börjar man undra om det bara är i mitt huvud?
Imorgon tar jag MCn till Lamphun för att träffa några fler av 'de minsta'. Så jag återkommer.
Kram Anna

Daniel, God Bless You ... från missionsfältet.

All välsignelse önskar vi över dig Daniel i ditt nya uppdrag som Missionsdirektor i EFK.

 http://www.dagen.se/nyheter/daniel-norburg-vald-till-missionsdirektor/ 

http://www.efk.se/om-efk/kontakt/pressrum/nyhetsarkiv/aktuellt/2014-05-02-daniel-norburg-vald-till-missionsdirektor-for-efk.html#.U2PmuYM2d-c.facebook=undefined

Som både medlem och som missionär i Evangeliska Frikyrkan i Sverige gläder jag mig att vi på olika sätt tillsammans kan vara, kan göra och kan träna andra som tränar andra som ......

Var välsignad från första dagen som Missionsdirektor i EFK. Vi ber för dig. Missionshälsningar från Asien. Ingvar

Guds närvaro ..... vägen framåt.

Vi kände Guds närvaro i söndags Celebration Together i Pon Restaurangen. Omkring 50 kom och däribland 6-7 buddister. Geng och 2 från Singapore ledde i lovsång. Pastor Oat talade om HOPP. Gemenskapen vid borden var öppen och när tiden var slut .... ville folk inte gå hem.

I morgon åker vi till Bangkok för SPMs missionärsmöte. Tror Guds närvaro skall prägla samlingen på fredag. SPM har ett viktigt mandat just nu i Thailand.

Jag skulle så gärna vilja vara närvarande 1-3 maj på EFKs Kongress i Falun. Men ack ack ack ... det går inte. Ber att Guds närvaro skall totalt prägla Kongressen så att VÄGEN FRAMÅT blir tydlig  .... därför att Gud själv går före oss i allt vi är och allt vi gör. "Jag skall själv gå med dig och låta dig få ro". Också för den nya styrelsen och den nya Missions Direktorn.

Vår blogg lever vidare. Vi berättar 2 ggr per vecka hur vi har det och hur vi ser på saker och ting.

En ny hemsida har sett dagens ljus: http://ruamchai4ubon.org/ Den berättar mer om arbetet. Ha en skön vår 2014 mitt i solen ... och mitt i Guds närvaro. Den behöver vi. Ingvar

HOPP..... i Pon "Välsignelse" Resturangen i Ubon.

I morgon eftermiddag har vi den andra samlingen  .... mitt i samhället här i Ubon. I Pon (=Välsingelse) Restaurangen kommer vi att dela gemenskap och HOPP.

Be med oss att Guds hopp och Guds välsignelser kommer att beröra övernaturligt på ett mycket hjärtligt, familjärt och naturligt sätt. Ingvar

Många olika Ethnos (folkslag)

Förr var befolkningen (över hela vår jorden) mer mono etnisk. Men nu finns alla folkslag snart över allt i en "salig" blanding. Detta är en utmaning för en ort i Sverige, lika väl som för en ort här i Isaan och i södrar Laos. Som missionär jobbar vi med olika folkslag, olika Ethnos (= race, tribe, nation, people group.) Några punkter att komma ihåg:
 

1. Alla ethnos (folkgrupper) har samma värde  var vi än bor. Vi har inget mandat att devaluera någon folkgrupp.

2. Älska alla med hjärtat. Då först kan vi kommunicera över gränser, cross-cultural.  
3. Tala med hjärtat. Hjärtat talar tydligare än ord.
4. Ge aldrig upp med någon människa eller folkgrupp. Förkastelse är mycket destruktiv.
5. Vi kan leva tillsammans i harmoni. Alla kan vi berika varandra och i Guds församling kan vi uppleva glädjen och se verkligheten i att vi alla är syskon.

Idag på Centrat läste vi Ordspråksboken 4:20-23 och vi påmindes att: "... tag vara på mina ord ..... bevara dem i ditt hjärta ... liv .... läkedom .... bevara ditt hjärta ... ty från det utgår livet."

 Vi har haft en värdefull vecka med besök.  Mycket trevligt att ha Stefan & Barbro E. hos oss 3 dagar. Vi åkte bl.a. ut till en nystartad församling. Uppmuntrande och Utmanande.

 

 

Josefin F. besökte oss också från Chiang Mai och vi kunde samtala om många viktiga steg framåt för östra Thailand och södra Laos.

Ingvar