12 maj 2016

Ropet från Gränslandet?

I vårt arbetsområde Ubon-Pakse finns 2 gränsstäder Bun Tharik och Kong Chiam som vi besökte i måndags.

Vi har varit i området tidigare men, på något sätt ökar ”kallelsen” till detta gränsområde speciellt med CHILD Safe Communities. Vi mötte barn och ungdomar men samtalade mest med olika ledare om läget. Och om utökat samarbete: För barnens bästa.

Anna och jag har jobbat på tuffa platser i Indien och i Bangladesh men detta är värre. Man kan vara fattig ha det smutsigt, men när familjebanden och familjesamhörigheten upphör mellan vuxna och barn ....... blir livet för barnen och ungdomarna fruktansvärt. När den enda lösningen man ser är att börja sälja sin kropp i prostitution.     

Några medarbetare vi har i området berättar hur barnen och ungdomarna har det. Och det är grymt.

Pastor Mann visade oss en lista på 24 barn som finns i Kong Chiams församlingens närhet som .... får de inte hjälp måste de få in pengar till skolkostnader genom att sälja sig, flytta till Ubon eller till Bangkok för att överleva.

På tisdagsmorgon (dan efter vi varit i Buntharik och Kong Chiam) vaknade jag vid 04:00 och kunde inte sova. På någontvis hörde jag ropet av barn och ungdomar som tiggde och bad om hjälp. Bad om vägledning och studiehjälp


Vi har med vägledning och studiehjälp som en del av CSC, men måste jobba ut den delen mer lokalt med folket i Buntharik och Kong Chiam. Ingvar