Va med pionjärarbetare... vilken lycka.

Idag har vi haft en uppmuntrande pionjärarbetar dag på Centrat här i Ubon med omkring 35 församlingsplanterare.  

Flera vittnesbörd talade stark om att Gud gör något nytt i området. Det starkaste var Joods vittnesbörd (hon är Lao och bor i Pakse) hur hon kom från en buddistisk familj, blev kristen och hur hennes kristna bröllop, förra månaden, blev för släktingarna en mycket uppmuntrande fest. 

Släkten förvånades över hur hjärtliga och trevliga vi kristna är och hur pastor Kamsuk talade så verklighets-nära och inte en högt flygande oförstårlig filosofi. De förvånades också över hur man kunde ha så trevligt utan alkohol. Sannit är nu pastor i en ny liten församling och Jood är lärare 50% + jobbar med Child Safe 50%. 

Några fruar bad för Jood som ny evangelistfru.    
                                
Ja ... att uppmuntra och stötta dessa hängivna pionjärarbeter .... måste va det mest fantastiska man kan va med om i livet. 

Men sanningen skall fram. Jag saknar Anna around. Ingvar

Up-and-running in Ubon-Pakse

Känns mycket bra att vara tillbaka i Ubon-Pakse. Gott att se att de nationella här i våra 3 projekt är verkligen up-and-running. De jobbar så hårt att jag måste nog be dem ta lite ledigt. Saknar förståss Anna, men hon kommer 11e aug.

Min upplevelse (my learning experiance) som missionär är:

Först som ny missionär tog det 2-3 år att landa och att komma igång. Få visum, arbetstillstånd, fordon, körkort, få igång barnens skolgång, lära sig samhället, komma in i arbetet, veta var allting finns .... plus plus plus.

Men med åren går det lättare och lättare att landa både på missionfältet och hemma i Sverige. Känns nu som man kan börja jobba för fullt bara efter några timmar. Några ord som ringt i mig är:

Ordet vi hört från himmelen, från församlingar och från individer i Sverige/Thailand/Laos är: 

                  

Gläds att åter Sida-vid-Sida jobba med Thailandarna, Laoiterna och utlänningar här på plats. Detta är i sanning ett pionjärområde. Predikade idag i Ubon distriktets första 

engelsktalande församling som bildades för 3 veckor sedan. De mötts i Prakitiku kyrkan.  

Kära vänner, kom och jobba med oss i Ubon-Pakse. Ingvar

Mycket bra hemmaår

Måste säga att vi har haft ett mycket bra hemmaår. Nu är jag på väg hem till Ubon-Pakse. Anna kommer den 10 augusti.

I morse läste Anna och jag:  Lärjungarna gav sig i väg och gjorde som Jesus hade befallt dem.(Matt 21: 6). 

Ser framemot att åter vara Guds ambassadörer i U bon-Pakse och att Hans ord är levande och aktivt. Tacksam för samarbete med er alla i detta pionjärarbete. Ingvar

3 sommartankar denna sommarsöndag

                                                           
Tanke 1. Jag tycker mig se att som ung vill man satsa på pionjärarbete. Nå ut till de onådda. Som medelålders satsar man helst på kontor och sin kariären. Man vill bygga upp en institution. Som äldre vill man åter prioritera att nå de onådda. Vara vid "gräsrötterna".Man vill han många barnbarn. Man vill träna de som tränar andra som +++ Man vill se Multiplikation.
                                                             
Tanke 2. Under detta hemmaår har jag mött många vuxna i Sverige som har en barnatro. Kroppen och själen har vuxit, men anden är undernärd. Man har kvar sin barnatro, men den har svårt att passa inte in i ett vuxenliv. Detta ger sig uttryck på många sätt. Ett är att man älskar Jesus men .... har svårt att älska församlingen. Jag ser att när man är del av en församling så växer man bäst.   

                                                      

Tanke 3. Nu pågår många härliga konferenser. Och jag tycker mig se att konferensernas antal och betydelse växer. Bönen är ju att Gud välsigna oss alla på konfernserna, men också: Gud låt det fungera på samma sätt här hemma i vardagen.

                                                                 

Nu närmar sig vår vardag i Ubon-Pakse. Den 21e juli kommer jag dit. Anna  kommer 10 aug. Ser framemot att gå vidare i att träna många som tränar andra som .....

                                                

Många sommarkramar idag efter en uppmuntrande ekumenisk gudsjänst i Kinna/Skene. Ingvar 

Härliga människor i Guds-tjänst

Har haft en underbar helg. Anna i Dalarna och jag i Blekinge och Småland. Uppskattar att möta gamla och nya trossyskon i församlingar, i samhället och i hemmen. Vi har just nu åter före utresa till Ubon-Pakse, (ett tufft pionjärområde), blivit välsignad av härliga missions-älskande syskon. Och det är stort. Vårt Sverigeår går nu mot sitt slut. Och vi känner oss redo att åter bo i Ubon-Pakse. Att va era pionjär-missionärer. 

För 44 år sedan var vi med OM i Småladsstenar. Fantasiskt att idag besöka Hans och Ruth Ström. Vi uppskattar mycket att vi som nygifta fick ha dem som våra andliga föräldrar 1973.

Så när vi 1986 skulle bo och jobba ett år i Keshabpur i västra Bangladesh kom Margareta sänd av Gud att under 1 år bli våra barns lärare. Hon betydde enormt mycket för oss och våra barn.

                           

Så är det många många fler som välsignat oss längst vår livsvandring. Ber att vi också kan välsigna andra i deras Guds-tjänst.... längst deras livsvandring. Ingvar

Välsignad genom Hans Jansson.

Blev mycket välsignad genom Hans Jansson på Hönö i går kväll. Tack Gud och .... tack Hans. Lyssna Ingvar

Pulsera med folket ... är det bästa.

Med åren uppskattar jag mer och mer att pulsera med folket .... där ute. Både här i Sverige och på missionsfältet. Som ny missionär fastnar man tyvärr alltför lätt på en kontorsstol.... där inne. För några år sedan "skämtade" Anna med mig och sa: "Du har fått klister på din stol på kontoret"! Ändå tyckte jag att jag var mycket .... där ute.  
                                          
Den enda sättet, som jag ser det, att överleva som missionär är att pulsera med fotfolket och bli uppmuntra mitt bland folket både i Sverige och i Asien. 

Gud talade med Jeremia (kap 18) och sa: "Stå upp och gå ner till Krukmakarens hus. Där skall jag låta dig höra mina ord". Där nere som "....leran misslyckades..." där sa Herren: "Se, som leran är i krukmakarens hand så är ni...." I Guds rike är vi alla lika. Vi är bröder och systrar. I Guds rike finns ingen Elit. 

Jag hör Guds tilltal: "Som folk uppmuntrar dig, så skall du uppmuntra dem... mitt i församlingarna och mitt i samhället". Tack för helgerna och tack för veckodagar. Ingvar