I boken ”Den oemotståndliga Revolutionen” (Shane Clainborne) finns ett kapitel: ”Hitta ditt Kolkata”. Nog kör vi alltför ofta efter metoden: ”Gräv ner det svåra och hoppas det skall stanna där.”
Men att fly vårt verkliga Kolkata ger verkligen ingen revolution i våra liv. Det är först när vi vågar ”hitta vårt Kolkata” tillsammans med Jesus, som våra största förluster i livet blir våra största tillgångar.
Och ”by the way”….. varför skall vi måla upp ett grymt och smutsigt Kolkata? Kanske Kolkata innehåller mycket gott och positivt, som jag kan hitta även idag i Kolkata bland järnvägsbarn och andra?
Hälsingar från mitt Kolkata
Ingvar
