Äntligen på väg till Pakistan, efter 4 månaders väntan. Välkommen att följa med in i ett hav av behov, i detta land som kallas: Pak-i-stan (= Den Heliga Landet)
I början av varje resa känner jag mig alltid liten. Uppgifterna är stora och behoven enorma. Vad kan jag verkligen bidra med? Hur kan vi tillsammans se arbetet växa? Vad kommer att hända denna gång?
Gammal vänskap är fantastisk, men inför varje resa finns en utmaning att ”gå" vidare, odla och upptäcka ny vänskap, blåsa liv i nya initiativ och bejaka den hunger som finns hos unga ledare.
När jag sitter nu på planet med massa trevliga och utbildade pakistanare inser jag att det är bara med Guds hjälp som denna resa kan betyda något i Guds rike.
Ingvar
