Jag har de sista dagarna jobbat mycket med hur mycket stöd varje projekt skall få utifrån Budgeten 2009. Och….. för mig, den sista tiden, har Budgeten 09 hamnat i centrum. Inte som ett Trauma (ett lexikon säger = psykisk chock) men ändå… hamnade den i centrum och blev en tung börda. Egentligen borde jag ju vara endast överlycklig för dessa medel som trogna givare ger till arbetet här i Asien. Men, även en bra sak blir tung när den hamnar på fel plats.
I tisdags var Anna och jag på en samling om Trauma på ”The Well” (= Källan) en Member Care organisation för själavårdare och omsorgspersonal (Caregivers) som kommer från olika missioner. På denna månadssamlingen delas erfarenheter och ny rön. Denna gång var det ”The Immanuel Process” som presenterades. Man visade hur hjärnan fungerar fysisk och hur man med Guds närvaro ”Immanuel, (Gud med oss), kan bli hjälpt att komma ut ur en Trauma.
Före samlingen tänkte jag: Jag går till ”The Well” för att lära mig en ny effektiv metod så jag kan hjälpa andra bättre som har problem”. Men … jag blev själv hjälpt. Jag behövde få ett nytt Immanuel, även i mitt eget missionsarbete, med missionsbudget 2009.
Hela livet verkar man behöva påminnas om vad som är Nr 1 i livet, även när man är på missionsfältet, mitt uppe i ett växande missionsarbete. Ingvar