Äkthet

En del frågar: ”Hur upplever ni Sverige? Efter 17 dagar så tycker vi oss se att många lever i stor ensamhet. Det verkar också vara ”coolt” att se sur ut. Men samtidigt finns en allt större respekt och öppenheten för andliga värden. Den kristna församlingen verkar också vara mer öppen och ärlig.

På väg mot Öresundsbron svängde jag idag av vid vägskylten: ”Sista avfarten i Sverige”. Jag hittade fram till Hyllie Park Kyrkan i Malmö. Sune predikade om äkthet. På Torp slog också temat ”äkthet” igenom. Sidney från Thailand var äkta - rakt igenom. Inget show business.

Visst kände man idag när Sune talade behovet att själv bli mer äkta i ord och handling, men också …. han själv kändes genomäkta. Två toner hördes:

Space for GRACE. Plats-för-Nåd för alla - behövs mer och mer i denna vår tuffa värld.
Space for MINISTRY. Plats-för-deltagande av alla - behövs också mer och mer, där allas gåvor och kapacitet inkluderas.

I kväll besökte vi en växande EFS församling i Lund. Där var också äktheten synlig. Ingvar

Tid tillsammans

Nu är vi i Skåne hos Mariam med familj. Det är gott och läkande att Vara Tillsammans. Vi hade också läkande dagar med våra andra barn och barnbarn i Göteborg och Örebro. Att få tid att samtala tillsammans om den sista tidens upplevelser är gott ... och mycket läkande.
Vi hade en trevlig dag idag med Ingrid, som vi arbetade tillsammans med i Bangladesh på 70 talet. Mycket hade hänt sedan vi sågs sist för 27 år sedan.

Livet är fyllt av olika årstider. Och det ta sin tid att vänja sig med nya tider. Vi har nu semestertid och det är värdefullt att få tid att koppla av tillsammans. Nu måste jag ta tid att sova även om Livet är spännande med och allt fantastiskt man kan upptäcka. Efter olyckan är allt nytt. Igår stornjöt jag av att tvätta bilen. Just det.... det är tid att sova. God natt. Ingvar

Midsommar 09

Midsommar veckan 2009 har fylls med fantasiska möten med många människor. På Torp blev det många goa kramar med människor som bett för oss. Vi gladdes också av att möta ett stort antal missionärskollegor och församlingsmedlemmar.

Idag var vi på konfirmation för vårt barnbarn Bea, födelsedagskalas (92 år) för KG och till Kjell & Birgitta i Stora Mellösa. Där var också Sidney från Thailand. Han är verkligen en äkta Gudsman utan skådespeleri. Äkta rakt igenom.

En kommentar jag fick idag: ”Du är oförskämt frisk. Du måste ha fått en överdos av förbön”. Jag är evigt tacksam för alls förböner, men mest av allt; bönen öppnar hjärtan och man känner större och större vänskap med andra. Många vänner och många förböner …. det har jag inget emot. Ingvar

Goa kramar på Torp, Kumla

Va många som bett för oss de sista 4 månaderna? Helt fantastiskt. Vi får många goa kramar här på Torp av många som bett troget. Bön förenar och engagerar. Bön innehåller så otroligt mycket underbart. En man sa: "I januari spenderade jag mycket tid att be för dig". Nu ser jag resultatet. Gud är god. Ingvar

Känna sig hemma.

Det känns som vi har två hem, lika viktiga för oss: Chiang Mai och Klädesholmen. Idag har vi firat Gudstjänst i vår hemförsamling: Betel på Klädesholmen. Det kändes mycket gott och läkande. Vi fick många goa kramar. Att få höra orden: Välkommen hem! kändes så otroligt gott i hjärtat.
På eftermiddagen var vi också med via Skype på en Gudstjänst i Baptistkyrkan i Vänersborg. Också det värmde gott där inne.
Det bästa man kan uppleva i livet är att vara innesluten, älskad och välkommen. Jag hör hemma, jag duger, när jag har goda dagar och när jag har dåliga dagar.

Innan jag lägger mig måste jag referera från Stefans Swärds blogg:
”Min inställning är att vi måste förena en generös, ödmjuk och öppen inställning till människor av alla kategorier, men att samtidigt stå för evangeliet om Jesus.”

Detta har jag upplevt idag, första söndagen i Sverige denna sommar. När församlingen blir just detta, då känner jag mig hemma. Ingvar

Tacksam.....

Jag är nu i ED i Dalsland för att träffa släkt och vänner, men också för att hyra/låna en bil. Att återupptäcka sina rötter är hälsosamt, men inte alltid så lätt. På något sätt lever man i olika världar, som förändras åt olika håll – och man hinner tyvärr inte med att träffa alla gamla bekanta och återuppleva allt. Det var här jag föddes och växte upp. Tänk va mycket gott jag fick med mig från Ed.

Även om jag vill möta alla och återuppleva allt fint jag varit med om i Eds bygden kanske det viktigaste ändå är att va tacksam och värdesätta sina rötter, leva i nuet och satsa framåt. För att kunna göra detta på bästa sätt – behöver vi verkligen Guds hjälp. Och nu kan vi åka vidare (denna sommar) med en bil från Leif i Ed.
Ingvar

Kallt,kyliga miner, färglöst....

Har nu landat i Götet. Tänk att man reagerar på både kylan människor emellan och vädret. Färglösheten, de svarta kavajerna och busybody-attityderna. Saknar de varma leendena, vare sig de är äkta eller inte. Färgerna på både kläder och hud... Idag känns allt konstigt, men snart har man vant sig. Men själv vill man inte passa in i den svenska ramen.

Det var väl att det fanns två av våra egna varma, sköna ungdomar Ruth och Benjamin som välkomnade oss. 

Sedan finns det så många underbara vänner oxå härhemma som vi snart får träffa igen. Härligt!

Kram

Anna

Bra avsked

Någon påstår:
”Vill du gå fort – gå ensam!”
”Vill du gå långt – gå med andra!”

Idag var sista dagen som vi tre områdesmissionärerna i Asien: Håkan, Stefan och jag samarbetade på samma plats. Håkan med familj åker tillbaka till Sverige, men vi är glada att Håkan har lovat hjälpa oss några månader till, från Sverige.

Med åren ser man mer och mer att missionsarbete är ett stort TEAM arbete. Först tar det sin tid att lära känna varandra men så vips … skall man skiljas. Vi kommer att sakna Håkan. Stefan, hur skall vi klara oss utan Håkan?

Att lära sig ”Göra-Bra-Avsked”, är svårt. Jag gillar inte avsked, men jag har upptäckt att bra avsked, hjälper mig lättare in i nästa Team-formation.

Och nu måste jag sluta för vi skall till Sverige om någon timma. Hoppas möta många av er och … jo ge dig en tack-för-alla-förböners kram. Ingvar

En vacker bukett i Guds trädgård...

För fjärde året i rad firade vi Kungarnas Kung med tillbedjan, lovsångs dans med profetisk konst och fot tvagning och lovsång. Vi bar fram våra gåvor till Jesus på det sätt som kändes bäst för var och en. Egentligen är det två av mina vänner som har födelsedag och har valt att fira den tillsammans med andra som vill ge sina väldoftande gåvor till Gud, avskalat, utan 'show', opretantiöst, spontant och härligt. Vi kan ha varit från minst 15 nationer. En härlig bukett i Guds trädgård.

''Låt konungen ha sin glädje i din skönhet........under glädje och jubel förs de fram, de tågar in i konungens palats........'' PS 45

Och Jesus var där....

Kram Anna

Sverige och Son av Freds Riket

Även om vi svenskar inte firar vår nationaldag med pompa och ståt som en del andra nationer gör, är jag djupt tacksamma för mitt fosterland. Det finns en stor respekt för Sverige och svenskar ut över världen. Många uppskattar oss för att, som de säger: "Ni kan samarbeta med andra". Jag är glad att vi inte längre ses som grymma Vikingar. Vi som missionarbetare känner att det är bra att vara svensk. Vi förenas idag med er alla i en bön och önskan:
Må Gud välsigna Sverige!
En gång frågade en man från Indien mig. Han kunde svenska. "Vad heter du?" Jag sa: "Ingvar Fredriksson". "Ja då är du: Son av Freds Riket" sa han glad. Att va både svensk medborgare" och Son av Fred Riket ... det känns bra och det skäms jag inte för. Ingvar

Kristid & Uppbrott

Det rör på sig, just nu, på många sätt. Under kristider söker många Gud och man är mer öppna för evangeliet. Det märks tydligt – och det gläder oss.

Så här års är det uppbrott för många missionsarbetare som skall flytta till Sverige, eller till missionsländerna. Idag har jag samtalat med 3 familjer som skall flytta under de närmaste veckorna. Och att flytta i kristider från meningsfyllda uppgifter – det är inte lätt. Det kan bli som en livskris. Men mitt i det jobbiga kan man se 3 steg: Varför skall vi gå igenom allt detta jobbiga om det inte är till någon nytta? Va bra…. jag skall komma igenom och upp igen .... genom denna kris ..... starkare.

Det har planerats en längre tid, men igår fick vi officiellt besked att EFK önskar att vår nuvarande arbetsperiod blir ett år till. Detta är vi positiva till. Vårt uppbrott från Asien blir nu därför kortare just nu, 2 månader. Vi åker till Sverige 10:e juni och tillbaka hit 11:e augusti. Hoppas möter er alla. Ingvar

Pingsthelgen 2009

Det är skönt att lägga sig ner på sängen efter en intensiv dag och summera helgen. Igår på Pingstdagens förmiddag predikade jag i Acts församlingen och igår kväll hade Anna en team samling för Tree of Life. (Hon skrev igår om detta). Att ge ut andlig mat och vara andliga föräldrar tar på krafterna, men ändå att träna de som tränar andra – då får man nya krafter. Att se folk vakna upp och bli ivriga att själv hjälp sina medmänniskor – det är toppen.

Idag körde jag själv med bil till Phayao för att besöka Pakpingjai projektet, 16 mil från Chiang Mai. Detta var mitt första projektbesök efter olyckan – som jag gjorde ensam. Och det känns gott … att vara tillbaka.

Vid dagens slut är kroppen trött, men …… inombords känner man sig full av glädje och tillfredställelse att det finns nya krafter för varje dag och varje uppgift. Idag gällde det omkring 200 behövande barn.

Vid dagens slut denna Annandag Pingst (även om den inte är en röd dag) kan jag konstatera att Pingsthelgen har varit givande….. och jag är säker på att det finns mer ny kraft också för morgondagen, Tredjedag Pingst. God natt. Ingvar