Mycket av missionsarbete i Asien har skett på landsbygden. Men nu flyttar stora folkmassor in i städerna.
I fredags mötte jag 4 ”Chauri Chaura flickor” som kom som barn, fick utbildning på landsbygden men nu, som vuxna står på egna ben och är lärare för fattiga barn i huvudstaden. De har alla fått stöd från EFKs Barnhjälp och uttryckte, för mig, tydligt sin stora tacksamhet för den hjälp de fått. Har du stött dem: Var stolt. Det lönade sig att ställa upp!
I går besökte jag ett projekt som hjälper de som bor längs järnvägen. Dessa barn hade bara gått i förskola 2 veckor och har mycket att lära. Men ivern att lära, var det inget fel på.
Idag deltog jag i en liten församling som finns mitt i medelklassen. Där fanns också många inflyttade. De har bra jobb, men hade andra behov.
Många i Asien klarar utmärkt flytten in till städerna och hittar jobb, bostad, skolor, vänner osv., men andra (alltför många) behöver hjälp att passa in en helt ny värld. Vi behöver satsa både på landsbygden och städerna dessa dagar. Ingvar