”Du behöver inte träffa mig igen” sa läkare på RAM till mig idag. Överlycklig svarade jag, med ett leende: ”Jag vill inte heller träffa dig igen”. Han förstod vad jag menade. Jag tackade honom från djupet av mitt hjärta för allt han gjort för mig och gick ut: Friskförklarad.
Jag åkte från sjukhuset överlycklig och jobbade vidare. Idag behövde jag göra planering för mina och andras missionsarbetares resor, in i olika länder i Asien. Visum och arbetstillstånd behövs, men när blir de godkända? Man kan oroas och få ”magknip” över hur detta skall lösas. Men så öppnas dörrarna och man ser hur kallelsen, behoven, Guds ledning och mångas iver att samarbeta – allt samverkar. Och … när man kommer fram, märker man hur människor har bett och väntat på vår ankomst. Spännande att vara bönesvaret. Då blir man glad att man inte gav upp. Ingvar
