När jag besöker länder, som nu, försöker jag delta i alla projekten så mycket jag kan. Jag sätta mig in i hur gräsrötterna, de marginaliserade, har det. Men också medelklassen och även hur de rika har det? Att kunna se allas livsförutsättningar berikar och man kan då få ”nycklar” hur man från olika samhällsgrupper bäst kan hjälpa varandra. Tillsammans når vi längre.
Att ha en behovsbaserad verksamhet är bra men …… när behoven är för stora så behövs fler ”grundstenar”. Idag har jag besökt Lepra projektet i Tamkuhi Road. Deras omedelbara behov är att få stopp på infektioner, speciellt i fötterna och i händerna, som förorsakats av brist på känsel. Jag ser att det också finns känslobaserad verksamhet. Kanske också kunskapsbaserad, trosbaserad, nöjesbaserad....etc.
Hur som helst…. så är livet för många runt om här, som vi arbetar bland, så dramatiskt att även lite hjälp hjälper. Men det bäst är att man försöker ta itu med rotproblemen. Då växer hoppet bäst. Jag lägger in några bilder på ansikten och fötter som jag sett idag. Ingvar