Be för Sverige..

Konfirmandungdomarna i Arvika Missionskyrka, visar vägen för Sveriges enda hopp.

Vi var samlade, familjer, släktingar, och vänner till ungdomarna, också en del från icke kristna hem. Ungdomarna gjorde en litet drama som började med att spegla ett Sverige som är rikt och inget behöver, alltså har vi som kristna ingen roll, så varför ens försöka... ungefär så.

Plötsligt avslöjades den moderna nöden av utanförskap, hemlöshet, skilsmässor där barnen kommer ikläm, våld inom familjer och bland ungdomar, mobbning etc. Så kom ''Jesus'' som visade vad hans hjärta bultade för och manade till att ''Be för Sverige'' då fann jag mig gråtandes ... igen(för dig som läst min blogg för ett par dagar sedan. Jag blev berörd, igen av Guds hjärta genom ungdomarnas budskap.

Vi kan åtminstone börja med att be.

Jag påminner mig om satsningar, projekt etc under mitt liv, som börjat just där. Först fångas man av Jesu hjärta för något, ofta när man varit i bön, ibland har det gällt de utsatta barnen, ibland de trasiga och utstötta. Vad klappar Guds hjärta för i mitt samhälle,min bygd idag? Blir jag berörd? om inte så behöver mitt hjärta först bli (för)krossat så att barmhärtigheten kan nå mitt innersta.

Kram Anna

Han vann......

Läs först vad Anna skrev igår. Och be för killen som Mariam skriver om.

Kandidaten i Singapore Dr Tony Tan som gav visdomsord: Temperament, Karaktär och Mod …. han vann igår.

Jag gillar att följa val. Det är många bibliska värderingar som då lyfts fram och verkar attrahera människorna. Jag lyssnade på Dr Tony Tan idag på hans presskonferens som sändes på TVn. Han är klartänkt och blir säkert en bra president de kommande 6 åren. Intressant är att han är Anglikan, han som blev 2a i valet är Katolik. De 2 som kom 3:a och 4:a, deklarera inte deras religion.

Dr Tony Tan är 71 år gammal . Men ändå ger han inte upp, utan vill ge Singporianerna: Confindence For The Future.

Vi får be att många fler kristna i Asien blir nationella ledare. De behövs. Ingvar

Från min horisont

Jag lever vid min horisont och kan bli så upptagen av den att man inte ser något annat. Då kan det vara bra att inte värja sig när man får nyheter i det slag som nedan.

Visst är det lätt att tänka, skönt att detta inte gäller mig och så stänger man hjärte- dörren.

Jag lät mig beröras och kände att det riktigt rörde om i mitt hjärta. Jag stod här vid strykbrädan och bad för Nthach, för läkarna, för Mariam, tårarna flödade så att jag inte såg vad jag strök till sist. Men det kändes så bra att få göra det jag kan från min horisont. BE! Och att låta Guds barmhärtighet få beröra mig för andra. Det är GOTT!

Kram Anna

Mariam skriver fr. Kambodja:

Hejsan!

Igår hämtade jag Nthach i byn och tog honom till sjukhuset. Han hade kört fort utan hjälm och körde på en hund. Ansiktet, tänderna, har det inte gått så bra för. Igår var han avsvimmad, men fram emot kvällen var han inte avsvimmad, men kunde inte prata. Kanske det gjorde för ont?

Jag ska ta och hälsa på honom idag igen (och ska uppmuntra läkarna att göra det de kan!)

Ville bara berätta så att ni kan tänka på/be för honom.

Kramar Mariam

Subject: Fwd: Nthach's olycka

Hejsan,

Har varit och hälsat på dem på sjukhuset. Nthach svarade på mina frågor (nickade och pekade) om allt möjligt-skönt att hjärnan verkar OK!

Munnen och läppen är uppblåst många gånger om och tungan är visst d

elad i två delar, så han kan ju inte äta och prata. Sedan har han rejäla skrapsår på benen, men ingenting brutet- vad han känner nu i alla fall.

Skönt att se det gå framåt!

Kram

Mariam

Visdomsord ...... från Singapore

Singapore skall ha president val i morgon, 27 aug. Jag lyssnade häromdagen på en TV debatt mellan 4 kandidater. En kandidat uppmanade väljarna att tänka på vem som bästa kan representera Singapore både hemma och utomlands. Och vem som kan behålla rätt temperament, karaktär och mod inför turbulenta tider.

Även om jag inte är Singaporian och får gå till val i morgon, har jag tuggat på dessa 3 ord:

Temperament
Karaktär
Mod.

Intressant kombination av ord. Visdomsord fattar man inte först, men de hjälper oss när det väl gäller. Både när livet är på topp och i turbulenta tider. Visdomsord är bra att ha. Ingvar

Islossning i syd!?

Gårdagen i Hat Yai, vilken dag. Jag vill inte vara för positiv, men när man ser positiva saker …… kan jag inte annat är vara glad.
Först; Gudstjänsten bland Thai. Thaiförsamlingen City Church är nu några år och en av stans största. De är verkligen en tongivande församling i syd. Jag kan aldrig få nog av att delta i arbetet, som andra startade, en gång i tiden. Ofta sa de: Vi är så tacksam för de första missionärerna som kom. Berätta för dem vad som händer nu.

Sedan; Gudstjänst med Burmes församlingen också i City Church. De har nu mötts till gudstjänster ett år och de växer. De flesta är nykristna. Det var helt underbart att möta dem. Detta var första gången jag fira gudstjänst med Burmesser och predikade med tolkning till burmesiska.

Sist; men inte minst, mat med 3 unga nyckel ledare i stan. Välutbildade, men heltända att tjäna Gud och människor i samhälle och församling. En var anställde och 2 volotärer.

De äldre verkar nu satsa markant på de yngre. Känns som jag skulle vilja skriva en hel bok om: Islossning i Sydthailand. I Songkhla använde de ordet Väckelse.

Är nu på väg norrut. Idag till Bangkok med The Way of Life och SPM, i kväll till Chiang Mai och imorgon till Phayao. Ingvar

Växten växer

Igår var jag i Bangkok med nya missionsarbetare som söker nya vägar. Som pionjärarbetar funderar man: ”Hur skall vi börja så det växer vidare och multipliceras?

Idag är jag i Songkhla där vi inte har några aktiva Svenskar nu, men arbetet går vidare …. och växer. Va spännande att va med i ett arbete som …. ….. bär store frukt.

Pastor Kamhaeng sa idag: För några år sedan kämpade jag hårt. Då växte det sakta. Nu låter jag Gud göra mer och då växer det mycket snabbare.

Återkommer i morgon från Had Yai. Ingvar

Hands On .... vad betyder det?

Häromdagen läste jag en annons: Passa på och anmäl dig till Hands-On-konferensen den xx september 2011 i Stockholm.

Mitt under ökat utanförskap och ökad ensamhet finns det en ökad önskar att vara behövd, engagerad och Hands On. Vi som Kyrka, Mission, Second Hand affär etc har nu många möjligheter att ge: Hands On upplevelser.

Jag slog på ordet Hands On och fick:
Hands-on (adj.) Involving active participation; applied, as opposed to theoretical: "We're involved in hands-on operations, pulling levers, pushing buttons" (Arthur R. Taylor).

Vi som mission jobbar ständigt på en bättre och bättre balans mellan:

• Teori - Hands On.


• De tränar oss att göra jobbet - vi tränar dem att göra jobbet.


• Vi gör jobbet - de gör jobbet.

Ett är säkert, det är inte lätt på alla platser (med tanke på språk & kultur) att hitta den gyllene medelvägen hur vi kan ha en bra balans mellan de nationellas engagemang och vårt engagemang som utlänningar. Men med hjärnan på rätt plats (Teori) och hjärtat på rätt plats (Guds Agape Kärlek) kan vi också ha fötterna och händerna (aktiviteter) på rätt plats.

En del kan de göra. En del kan vi göra. Men bäst och snabbast blir det (enligt min åsikt) när våra Hands On hjälper de nationella Hands On. Ingvar

PS. Jag tog några Hands-On kort idag på min hand, på en av våra Thailändska kristna ledares händer och .... på våra händer. Jag försökte förklara för honom orsaken till mina kort. Vet inte om han förstod helt. Nästa gång jag möter honom får jag ge honom hela innebörden.

Visa muslimerna kärlek genom förbön

Jag har idag funderat & bett över: Hur kan vi nå muslimerna med det glada budskapet? På vissa platser kommer stora skaror muslimer till tro på Jesus, men på andra platser är det hårt. Det finns många olika metoder som är bra, men vad passar här?

Ibland vet vi vad vi skall göra, och då är lösningen klar och vi kan bara gå framåt. Men ibland är det hårt och enda lösningen är att bli ödmjuk, krypa ner på knä och be: "Jag klarar inte detta".

Av erfarenhet vet jag att när vi gör det öppnar sig oftast vägen: Mer samarbete med de nationella och mer samarbete med den Helige Ande!

Mellan den 1-30 augusti pågår i år muslimernas heliga fastemånad Ramadan. Under dessa 30 dagar uppmanas Världens kristna att visa muslimer kärlek genom förbön.

När jag skriver detta fylls jag av ”nöd” för många länder där det nu råder stor fruktan och oro. Där alla är rädda för alla och de är i stort behov av fridsfursten Jesus.

Läs mer på http://www.30-days.net/ Ingvar

Blåögd, men inte "blåögd".

Ibland undrar jag: Ger jag en för positiv bild av Asien?

Samtidigt som jag gillar det positiva, så är jag en nyhetsnörd och följer dagligen Radions och TVs nyheter, som oftast visar katastrofer och ger dåliga nyheter. De ger verkligen inte hela sanningen. Några olika sätt att se, agera och reagera är:

1. Först när man är ny och ”blåögd” (= verklighetsfrämmande, naiv, godtrogen, okritisk, lättlurad) är allt spännande och ….. fantastiskt. Man tror sig då ha enkla och snabba lösningarna.
2. Sedan med åren inser man att läget är komplicerat och man tror att lösningen finns bara om man kan få tag på roten till det onda. Då blir allt bra.
3. Eller så blundar man för det man inte vill se. Man lär sig undvika det jobbig, det man inte förstår eller tror sig orkar med.

Men det måste finnas en högre, bättre väg som hjälper oss att med en bra omvärldsanalys och ha en balanserad verklighetsuppfattning komma vidare framåt. Våga tjäna mitt i dagens komplicerade värld. Som missionärer måste vi hela tiden jobba mot:
1. Att först upptäck Nr 1: Tro-Hopp-Kärlek ….. på varje plats. Också här!
2. Att sedan våga se Nr 2: Behoven, problemen, ondskan och eländet.
3. Att som Nr 3. tillsammans med andra tjäna med Guds ljus, Guds Ord och hans syn på saken.

Överalt finns både en positiv/ljus bild och en negativ/mörk bild. Samtidigt. Frågan är vilken bild som är först och störst? Tack Gud att ditt ljus är starkare än mörkret …. också här och nu. Ingvar

Vilka ledare!

Jag är åter hemma i Chiang Mai efter en bra resa. Tack för förbön. Skall bli skönt att ”landa”, efter många resor. Men….. jag saknar förståss Anna här. Hon är kvar i Sverige ,tills vårt 5e barnbarn har fötts. Det gör hon rätt i. Det är Phil som lagt in ett nytt kort på oss.

Jag summerar nu mina 13 dagar i Kolkata – Patna – Gorakhpur - Delhi. Här finns många stora behov, många framsteg har tagits och vi ser många öppna dörrar. Inte minst bland barn, som denna resa, tillsammans med Jonas, fokuseradets på.
Jag tror många med mig tycker det roligaste i Indien är de Indiska ledarna:

• Byledare.


• Stadsledare.


• Landsledare.

Det syns lång väg att de älskar människor och Gud, har kapacitet och stor kreativitet. Igår i Delhi möte jag 15-20 av dem. De var klartänkta, +++ … och man blir glad och uppmuntrad tillsammans med dem, även om de har det tufft omkring sig. Min bön att jag också skall uppmuntra dem. Ingvar

Mission i storstadsförorterna .....vågar vi satsa?

I morse kom jag med tåg tillsammans med troligtvis några miljoner från Delhis förstäder in i Delhi. Man märker tydligt i Asien hur folk nu mer och mer bor i de stora städernas förorter, men jobbar i centrum, eller i andra förorter. Denna urbanisering kräver stor utveckling av kommunikationsnätet. Men också av Mission.
Pradip M i Kolkata menar att det kommer in till Kolkata minst 1 miljon människor via järnvägsstationen Howrah varje morgon. Och genom stationen Sealdah omkring 700 000. Plus en stor skara som kommer in med bussar.

Wikipedia påstår: Invånarantalet i centrala Delhi var strax under 10 miljoner vid folkräkningen 2001, medan det sammanhängande storstadsområdet beräknades ha nästan 22 miljoner invånare år 2009.

Med denna omvärldsanalys, vågar vi satsa med mission där människor nu bor? Alla platser är lika viktiga och alla människor har samma värde, men ……… efter denna dag i Delhi är min kvällsbön:
”Gud hjälp oss att utveckla snabbare Mission i de stora storstadsförorterna”. AMEN. Ingvar