Jag har med mig boken ”Till jordens yttersta gräns” hit till Mongoliet. Den handlar om vad som hände för 20 år sedan när 2 EFK-are började arbeta här. Boken ger en stor dos av pionjär arbetar inspiration.
Nu skall boken översättas till Mongoliska. Orsaken är att många kristna i Mongoler har kallelse till missionstjänst och boken inspirerar också dem att bli pionjärarbetare till onådda områden i och utanför Mongoliet.
Idag mötte jag en av huvudpersonerna i boken: Bayera och hon har nu, med sin man, startat en församling här i UB. Också mötte jag Engsol som studerat i Mariannelund i Sverige.
Jag påminns idag om att missionsarbetet går vidare (får bäraktighet) på 2 sätt:
a) Det man startat och de man tränat går vidare på samma sätt. De nationella kan ta över och driva det vidare.
b) Det man startat läggs ner, men de man tränat går vidare i andra sammanhang eller startar något annat, mer nationellt.
Jag lovade Bayeraa att nästa år jag kommer besöka deras kyrka.
I morgon har vi först JCSs årsmöte och sedan på kväll åker jag med Patrick H. till Erdenet. Boken säger: Dit och tillbaka igen. Ingvar
