De sista veckorna har varit mycket intensiva. Många samlingar och vi har mött många vänner och bekanta som lyft oss. Vi hoppas också att vi har lyft dem. Det är intressant att när Gud är med oss så … lyfter vi varandra. Däremot om vi inte ger plats för Gud själv ….… så trycker vi ner varandra. Och sårar varandra. 
Vi var välsignade förra helgen att ha Richard S. här. Han kommer från Mymensingh i norra Bangladesh. Hans fru jobbade som läkare på Mödra och barnavårdkliniken i Mohammedpur, Dhaka när vi var där. De bor nu i USA.
Så har vi haft glädjen att ha Kjell och Birgitta hos oss en vecka. Mycket värdefullt och givande. Också när vi hade Berndt S här igår. Nya vägar öppnas.
Viktiga beslut har tagits. Det största är att vi skall lämna Chiang Mai efter 22 år. Förhoppningsvis 1 oktober 2013 för att flytta österut till UBON Ratchathani. Det känns utmanande, men mycket bra. Detta är ett församlingsplanterings arbete … mitt i samhället. Där finns nu bara 0,119% kristna bland 1,8 miljoner människor. Men vi känner tydligt Guds kallelse att hjälpa de nationella där.
