Igår var vi till Omkoi,
en Karen stad 20 mil utanför Chiang Mai. Vi har varit där många gånger för att
medverka i konferenser; möten och för att vila, men denna gång var vi där för
att utmana till MISSION. Cross-Cultural Mission.
Vi visade Thailand kartan med var kyrkorna finns i Thailand och sa: "Vår bön är att många Karener från nordväst skall nå andra delar av Thailand".
När Loypoy såg
kartan blev han påtagligt rörd till tårar och sa: ”Kan jag och och min
fru komma till Ubon?”
Det lär finnas 50%
kristna i Omkoi. Och det känns när man kommer ditt. Omkoi har de sista åren
haft en väckelse, en stor förnyelse och nu kallar Gud dem att nå Thai med
evangeliet. Men ...... de säger själva: "Vi älskar att leva i bergen". Och frågar sig... "Kommer
Thai att lyssna på oss?" Vi förstår många har en kallelse, men vågar inte gå in
i den, utan handledning och stöd.
I går besökte Anna
och jag Sidney och Joy i Chiang Mai och Loypow och Weena i Omkoi. Vi fick mycket varmt
mottagande och så presenterade vi kort arbetet i Ubon och Vi visade Thailand kartan med var kyrkorna finns i Thailand och sa: "Vår bön är att många Karener från nordväst skall nå andra delar av Thailand".
Vi samtalade en
stund om behoven i Ubon, om nätverket Ruamchai4Ubon och hur vi kan samarbeta för att hjälpa Karener till tjänst i andra delar av Thailand.
Nu gäller det att
be för Karenerna i Thailand att de känner Guds kallelse starkare än
längtan till bergen. Vi återvände utför bergen med sådan glädje och eld i våra
hjärtan att jag körde för fort, enligt min älskade hustru. I morgon åker jag
hem till Ubon, men Anna stannar kvar i Chiang Mai en vecka. Ingvar