Vi kristna kan inte förstå hur muslimer kan göra grymma
terrorist handlingar mot oskyldiga i Islams namn. Ett sätt att försöka förstå är
att intala sig att de inte är religiösa, att de inte är rättrogna muslimer, att detta inte är Islam. Många även muslimer försöker komma undan problematiken med att tro
detta.
Jag skall inte här diskutera Islam utan ställa frågan: Hur
handlar jag som Jesu efterföljare? Svaret är inte att stänga dörrarna, hata dem
mer, ha mer vapen eller att intala sig själv att de inte är Muslimer, Buddister, Hinduer, Kristna, Ateister eller ....
Svaret är att Guds kärlek är stor nog för att även jag skall
kunna älska dem även om de vill vara våra fiender. Även om de väljer att göra mig illa väljer
jag att älska dem.
Anna och jag har bott 12 år i Mohammedpur, Dhaka, Bangladesh. Vi var
med och grundade en församling i Mohammedpur. Vi mötte många ”namn" muslimer som bara följde Islam som tradition under de större islamska högtiderna. Men
också mötte vi dagligen rättrogna muslimer som såg på oss med hat i blicken. Och de älskade att hota oss.
Min upplevelse är att den enda vägen som fungerar är att jag väljer att älska dem med Guds kärlek:
- även om de skulle handla i oförstånd.
- även om de skulle hata mig.
Även här i östra Thailand och södra Laos finns det de som tror svaret är att hata. Men även här segrar Guds Kärlek.
Lyssna på denna sången: Gilbert was 17 when his father was stabbed 26 times and killed for his faith and ministry in Iran. God transformed the tragedy into a profound testimony when Gilbert forgave the persecutors. Gilbert wrote this song and dedicated it to the ones who caused him to mourn.https://www.youtube.com/watch?v=gRxiJypoae4&feature=share
Ha en underbar 2:a Advent.... och låt Guds stora kärlek växa. Ingvar