Som missionär får man många vänner. Många har satt stora
avtryck på mig. Jag kan inte räkna dem alla. Visst påverkas vi när människors närvaro är bärare av Guds närvaro.
Jag gillar ordet IMPACT (intryck, avtryck, spår, märke). Man blir tacksam för alla som välsignat mig utan att
varit så medvetna om vad de egentligen gjort. Orsaken är att de gjort småsaker,
sagt goda ord (=välsignat=välord) och inbjudit Guds närvaro. Och då
har något mycket mer hänt än vad de kunde förstå.
Tyvärr kanske det är först när de dör som man upptäcker att de var
bärare av något mycket mycket större än de själva förstod.
När hon fyllde 80.
Gerda Meinusch dog söndagen den 20e dec. Hon skulle resa
sig upp från sängen i sitt hem i Chiang Mai, men slant och slog huvudet i ett bordet intill sängen. Hon blev
83 år.
Gerda var en ogift missionär från Tyskland och jobbade
mest bland Karenerna i Mea Sareang. Hon var bärare av Livet. Gerda hade upplevt Guds Helige
Ande och var in i det sista en ivrig förebedjare. Under åren blev Anna och Gerda nära vänner. Under många år möttes de 1 eller 2 ggr per vecka och år
lunch tillsammans.
Anna åker just nu till Chiang Mai för att tillsammans med
Joy och Sidney koordinera och ordna Begravning och Minnesstund. Begravning ordnar mest Kareneran i Mea Sereang som ett Tack för Gerdas missionstjänst bland dem. Minnesstund blir på söndag i Acts Church i Chiang Mai. Bed för Anna som är ombedd att tala.
Detta är kanske inte din musikstil… men nog är Theofin
Engström bärare av något större än han själv. Han dog 96 år gammal 2011. Lyssna: https://www.youtube.com/watch?v=pSvbxAyy6Ec
Frågan man får är: Hur kan jag göra det lilla jag kan med Guds närvaro så det blir en IMPACT (intryck, avtryck, spår, märke) mycket större än mig själv? Ingvar
Julen 2012
