Begreppet 'att göra lärjungar' är något som i en del av historien tillhörde bibelskole miljön eller de stora ungdomsorganisationer som UMU eller OM och har lett till att det ofta fattas i det normala församlings livet eller det normala kristna livet. Man la ut det på entreprenad eller till specialisterna. Kanske är det detta som gjort att det inte blivit naturligt att vara en medvandrare, att göra lärjungar genom att vara ett exempel. Att naturligt dela Jesus med den som törstar eller hungrar. Att gråta med den som gråter och skratta med den som skrattar. Att dela av sitt bröd och sina kramar. Att leva evangelium.
Som missionär är det inte annorlunda. Man försöker leva så att människor som man möter dagligen får del av Jesus. Nej jag är inte perfekt och det är inte du som läser det här heller och det var inte Jesu lärjungar heller. Om inte skulle jag vara väldigt orolig att försöka göra lärjungar. Ska vi vänta tills vi är perfekta så får vi vänta till himlen och då finns det inget behov för det längre.
Min dag kan se ut så här. Jag tittar in på banken innan jag går över till Centrat. Jag har redan kontakt med en av banktjänstekvinnorna och det är gott att få byta ett leende eller någon uppmuntran. Framme på centrat möter jag MaePhit som hjälper oss att hålla rent. Jag frågar hur hon mår och hon berättar att hon är så hungrig efter Gud och säger: Nu läser jag bibeln varje ledig stund. Hon har förvandlats under det år hon jobbat för oss. Gud har svarat på många böner i hennes familj. Hon har nu frid och glädje inom sig. Nu vill hon dela med andra. Hon brinner för Jesus och vill dela med alla vad Jesus gjort för henne. Förr ansågs hon vara en hopplös person som gjorde stora misstag i sin ungdom. Nu blommar hon och vill göra lärjungar, men hon är bara en städerska 'maebaan'.
Av någon underlig anledning har Gud genom åren sänt rätt många som råkar vara maebans för att få höra och uppleva att Gud älskar och vill använda dem som andra ser ner på. (Sån ÄR Jesus). Idag om jag räknar dem är de en liten stark arme i Guds Rike. Det bara blev så!
Amporn kommer som håller på att lära sig bokförings programmet och jag hoppas hon ska kunna göra en del av mitt jobb om ett tag. Hon lever i s.k. skyddat boende, från en man som är våldsam. Det ger henne lite extra inkomster att tar lite av min arbetsbörda. Samtidigt får hon stöd att få ihop sitt traumatiserade liv.
Lampuang som en del av er känner redan använder vårt extra rum när hon är i stan och på det sättet får vi tid att finslipa hennes gåvor och bygga så att hennes grund blir fast.
Lampuang och jag jobbar också tillsammans med att stötta andra som kommit från mycket tuffa bakgrunder och behöver både råd och förböner. Vi besöker en mamma som precis fått en liten flicka. Hon och hennes man var på väg att ge upp med varandra för att hon hade plötsliga flash backs från en serie av övergrepp som barn. Och fruktan blev plötsligt övermäktig. Då ringer telefonen. KOM NU!!
Och så bygger vi vidare hand i hand med Jesus. Vi gör lärjungar.
Det här är inga snabba klatchiga väckelsemöten. Vi bygger på grunder så att huset ska stå starkt.
Att vi lever i en region i detta land där livet blivit ett helvete för barn. Har sina konsekvenser upp i vuxenlivet om inte de får möta honom som kommer med det glada budskapet och för att läka trasiga hjärtan och ge de fångna frihet.
Det tog Nehemja(Tröstaren) 59 dagar att bygga upp Jerusalmes nerivna mur. Det tar tid att bygga upp de nerivna murarna. Och Gud har kallat oss att göra just det. Det är en del av att GÖRA LÄRJUNGAR.
Som missionär är det inte annorlunda. Man försöker leva så att människor som man möter dagligen får del av Jesus. Nej jag är inte perfekt och det är inte du som läser det här heller och det var inte Jesu lärjungar heller. Om inte skulle jag vara väldigt orolig att försöka göra lärjungar. Ska vi vänta tills vi är perfekta så får vi vänta till himlen och då finns det inget behov för det längre.
Min dag kan se ut så här. Jag tittar in på banken innan jag går över till Centrat. Jag har redan kontakt med en av banktjänstekvinnorna och det är gott att få byta ett leende eller någon uppmuntran. Framme på centrat möter jag MaePhit som hjälper oss att hålla rent. Jag frågar hur hon mår och hon berättar att hon är så hungrig efter Gud och säger: Nu läser jag bibeln varje ledig stund. Hon har förvandlats under det år hon jobbat för oss. Gud har svarat på många böner i hennes familj. Hon har nu frid och glädje inom sig. Nu vill hon dela med andra. Hon brinner för Jesus och vill dela med alla vad Jesus gjort för henne. Förr ansågs hon vara en hopplös person som gjorde stora misstag i sin ungdom. Nu blommar hon och vill göra lärjungar, men hon är bara en städerska 'maebaan'.
Av någon underlig anledning har Gud genom åren sänt rätt många som råkar vara maebans för att få höra och uppleva att Gud älskar och vill använda dem som andra ser ner på. (Sån ÄR Jesus). Idag om jag räknar dem är de en liten stark arme i Guds Rike. Det bara blev så!
Amporn kommer som håller på att lära sig bokförings programmet och jag hoppas hon ska kunna göra en del av mitt jobb om ett tag. Hon lever i s.k. skyddat boende, från en man som är våldsam. Det ger henne lite extra inkomster att tar lite av min arbetsbörda. Samtidigt får hon stöd att få ihop sitt traumatiserade liv.
Lampuang som en del av er känner redan använder vårt extra rum när hon är i stan och på det sättet får vi tid att finslipa hennes gåvor och bygga så att hennes grund blir fast.
Lampuang och jag jobbar också tillsammans med att stötta andra som kommit från mycket tuffa bakgrunder och behöver både råd och förböner. Vi besöker en mamma som precis fått en liten flicka. Hon och hennes man var på väg att ge upp med varandra för att hon hade plötsliga flash backs från en serie av övergrepp som barn. Och fruktan blev plötsligt övermäktig. Då ringer telefonen. KOM NU!!
Och så bygger vi vidare hand i hand med Jesus. Vi gör lärjungar.
Det här är inga snabba klatchiga väckelsemöten. Vi bygger på grunder så att huset ska stå starkt.
Att vi lever i en region i detta land där livet blivit ett helvete för barn. Har sina konsekvenser upp i vuxenlivet om inte de får möta honom som kommer med det glada budskapet och för att läka trasiga hjärtan och ge de fångna frihet.
Det tog Nehemja(Tröstaren) 59 dagar att bygga upp Jerusalmes nerivna mur. Det tar tid att bygga upp de nerivna murarna. Och Gud har kallat oss att göra just det. Det är en del av att GÖRA LÄRJUNGAR.
