I vårt arbetsområde Ubon-Pakse finns 2 gränsstäder Bun Tharik
och Kong Chiam som vi besökte i måndags.
Vi har varit i området tidigare men, på något sätt ökar ”kallelsen”
till detta gränsområde speciellt med CHILD Safe Communities. Vi mötte barn och
ungdomar men samtalade mest med olika ledare om läget. Och om utökat samarbete:
För barnens bästa.
Anna och jag har jobbat på tuffa platser i Indien och i Bangladesh
men detta är värre. Man kan vara fattig ha
det smutsigt, men när familjebanden och familjesamhörigheten upphör mellan
vuxna och barn ....... blir livet för barnen och ungdomarna fruktansvärt. När den enda lösningen man ser är att börja sälja sin kropp i prostitution.
Några medarbetare vi har i området berättar hur barnen och
ungdomarna har det. Och det är grymt.
Pastor Mann visade oss en lista på 24 barn som finns i Kong
Chiams församlingens närhet som .... får de inte hjälp måste de få in pengar till skolkostnader genom att sälja sig, flytta till Ubon
eller till Bangkok för att överleva.
På tisdagsmorgon (dan efter vi varit i Buntharik och Kong
Chiam) vaknade jag vid 04:00 och kunde inte sova. På någontvis hörde jag ropet av barn och ungdomar som tiggde
och bad om hjälp. Bad om vägledning och studiehjälp
Vi har med vägledning och studiehjälp som en del av CSC, men måste jobba ut
den delen mer lokalt med folket i Buntharik och Kong Chiam. Ingvar
