... och de kom....

..... omkring 30 av dem och jag stortrivdes. Ja att va ”Barnmorska” bland alla dessa  "barnmorskor" i de nya små församlingarna där ute... det är det bästa man kan vara i livet. Att va en "barnmorska" med grått hår ... är bara positivt.            

Jom, Art och Nataya var helt fantasiska med lovsången. 

Alla var uppmuntrande. Vilken dag. Ingvar

På onsdag kommer mer än 33 "barnmorskor".

Under 2 månader har vi nu haft ett uppehåll, men på onsdag har vi höstens första pionjärarbetarsamling. Mer än 33 församlingsplanterare har redan sagt att de kommer på onsdag.

Detta är tufft och en stor utmaning, samtidigt som det är spännande fyllt med glädje. Flera församlingsplanterare kämpar hårt där ute och endel är modlösa. Folk är nyfikna på evangelium, men de har svårt att växa i sin tro. Så evangelisterna och pastorerna jobba hårt under svåra förhållanden.

Vi är tacksamma för alla vi kan på olika sätt uppmuntra där ute. Vi kommer att saknar Anna denna onsdagen.

Bed med oss att dagen skall fyllas av Guds närvaro och att alla åker hem på onsdag eftermiddag med nytt mod och med nya krafter från Gud själv. På 70 och 80 talet åkte jag varje månad ut till Jessore och Khulna för att uppmuntra  "barnmorskorna" i församlingsplantering i västra Bangladesh. Nu gäller uppdraget Ubon/Pakse. Ingvar 

Bilderna är från maj och juni samlinganra.

På väg framåt

Idag är jag på väg hem till Ubon. Det känns bra efter en toppenbra tid hemma i Bleket och med alla individer, församlingar, företag +++ vi mött. Mission berikar alltid livet. 

Anna kommer efter den 17e oktober. Denna höst är jag i Ubon-Pakse 2 månader och Anna i 6 veckor. Men vi jobbar ju även med Ubon-Pakse när vi är i Sverige.

Mission blir bara aktuellare och aktuellare. Vi ser tydligt dessa dagar: 
1) att detta är ett samarbete där arbetet  både här och där berikar varandra
2) att ingen vill vara "blind donors" utan måste försäkra sig om att pengarna kommer fram.

Nu tar vi nästa steg framåt i Ubon-Pakse. Jag åker inte ensam. Gud är med och ..... vi har många kära vänner som står med i bön och underhåll. Tack för ert deltagande. Skriv gärna till oss. Ni  kan  få mer info på:

• denna blogg 
• http://sida-vid-sida.se/
• https://www.facebook.com/CHILD-Safe-Communities-in-Ubon-Pakse-1578129812512150/?ref=aymt_homepage_panel

Hälsningar från Ingvar

Sätt på Lovsång!

Ofta måste man påminnas om: Sätt på lovsång! 

När oron och fruktan vill ta över, när tankarna vill sticka iväg, när man känner stress eller frustration ..... när... när.... är lovsång en underbar "nyckel".

Idag behöver jag Guds hjälp. Jag behöver Guds frid... ja, jag behöver en öppen himmel.

Tack Gud för den himmelska tonen. Ingvar  

Att jobba okonventionellt, ta risker, bryta mark, ......= att multiplicera oss

Jag fortsätter på temet Att jobba okonventionellt, ta risker, bryta mark .... 

På 1990-2000 talet jobbade vi mycket med stads-mission i Kolkata, Indien. Under den tiden hörde vi kommentaren: Missionsarbetet är nu: Gloriously out of Control.

Första reaktionen man fick var: Hjälp, vad händer då? Men så kom det fram att man inte längre såg någon individ som hade kapacitet att styra allt som nu hände i stan. Nu växer det så snabbt att bara Gud själv kan leda Guds rikes utbredning i Kolkata. 

Missförstå mig inte: Gud är ordningens Gud, och ingen såg att oreda eller oenighet var lösningen. Bara att nu är det Gud själv som kan leda allt som händer. Vi såg detta hända också i Dhaka på 1980 talet.

Mission är multiplikation. Nya folkgrupper hör evangeliet, nya församlingar växer fram och även föds nya missionsrörelser. Detta är en naturlig Guds-Rikes utveckling. Jag gläds att se hur Gud dessa dagar tänder många att vara andliga föräldrar:

   a) för individer som föds in i Guds rike, 

   b) för nya församlingar som grundas

   c) och även för nya missionsrörelser som växer fram. 

Vi har jobbat i många sammanhang där vi sett Guds rike växa genom multiplikation. Också med nya missionsrörelser. Utmaningen är att också etablerade gamla missionsrörelser kan föda fram många nya missionsrörelser. Tillsammans kan vi i harmoni blomma och sprida Guds underbara väldoft över denna sargade jord... under Guds ledning. Ingvar

Att jobba okonventionellt, ta risker, bryta mark-att så i tårar men skörda med jubel

Att våga jobba okonventionellt. Att våga göra sådant ingen gjort förut. Det tar tålamod, ödmjukhet, envishet, att våga misslyckas, mod att förlora sitt anseende. Att kämpa på trots motstånd och inte ge upp.
När vi flyttade till Ubon, frågade många varför till Ubon dit ingen vill flytta till. Eller vad har ni att komma med som kan förändra eller ge något resultat.
Nu när vi ser vad som har hänt under våra snart 3 år av extrem lydnad steg för steg, beslut för beslut, många gånger utan att se konsekvenserna eller vad slutprodukten skulle bli och idag glädje och tacksamhet över resultaten.
Jag pratade med  våra medarbetare i Ubon igår. Vårt strategiska arbete med barns trygghet i samhället har gett oss  mycket favör i samhället. Plötsligt blir de kristna trovärdiga i samhället bara för att vi intresserar oss för deras barn och människor blir nyfikna och relationer byggs.
Polisen, by-chefer, lärare och vårdnadshavare, kommer tillsammans och vill bära tillsammans ansvaret för ett tryggt samhälle. Men värdegrunderna som havererat under många generationer och the stakeholders själva är ett trasigt släkte så krävs ett helande av hela samhällsträdet ända ner i rötterna.
Då behöver vi inte bara duktiga medarbetare, en bra strategi eller ett bra material. Vi behöver Gud.