19 oktober 2016

Min första dag tillbaka i Ubon

Tillbaka i Ubon, mitt andra hem. Gott att vara nära min gubbe igen. Ingvar har gjort ett bra jobb att få vårt lilla hyresrum funktionerligt.

Vi bor på samma gata som Community Training Center. Efter bönen tillsammans med våra medarbetare hade jag ett par timmar för att lyssna till Rose som är teamledare för Child Safe Community (CSC). Tacksam för ärlighet, att hon vågar dela både det som varit tufft och det som är uppmuntrande framgångar. Projektet är ju ett pionjär projekt och så mycket hänger på att vandra med folket i området. Att inte köra över dem. Att lyssna och våga göra det ingen annan gjort. Att låta dem ta initiativ och pröva sina vingar och när det inte bär, vandra med dem upp på berget igen och utmana dem att pröva vingarna igen(tänker på metaforen: örnmamman).


Vi förlorade vår senaste medarbetare. Men jag är så tacksam för hur väl de jobbat på att älska henne att värna om henne och vi tror att en dag, hon kommer tillbaka.

En ny arbetare Art, som jobbat lite av och till med oss voluntärt när vi behövt en musiker. Nu prövar han sina vingar att jobba med att motivera barnen och hittar vägar för att använda musiken också som ett verktyg.

När Rose med team var i SriSaket hade vår kontakt person samlat många ledare från samhället, från byhuvudmän och kommunledare till chef över lokala marknaden. Alla vill de göra något för att skydda och stötta barnen och många hade initiativ.

På lunch var vi hela gänget iväg för att hitta mer svarta kläder. ACK!!

I eftermiddag har vi gått igenom en del ekonomiska frågor, Amporn och jag. I morgon har jag bokat tid med Lampuang som ju är vår arbetare med Livets Träd ( Tree of Life). Hon är så uppbokad med arbete ute i de nya församlingsplanteringarna. Hon är också en som känner insidan av vad som händer i landet och jag ser fram emot att höra vad hon har att dela.

Det här var lite om min första dag tillbaka i Ubon.

Kram Anna