”När
han (en seglare) .... ja läs själv:
Orden: "Detta är början på något viktigt"... ringde i mig. Efter Vinga Fyr kommer detta att visa sig.
Vi
behöver inga tomma ord, eller pep talk. Det hjälper inte att intala sig själv:
Detta skall bli så bra om ... Ja om vadå?
”...
det skall visa sig...." måste finnas med. Under årens lopp har vi sett att uppmuntran
fungerar när man vandrar i verkligheten och tar våg för våg och steg för steg mitt i vardagslivet. Första tiden före stormarna är man ingen bra trovärdig uppmuntrare.
Uppmuntran måste relatera till livet. Måste synas att jag lever i min verkliga livs-plats och inte i en dröm-världs-Utopia. Vi kan som Jesus vara fulla av himmelska verkligheter, och samtidigt leva med båda fötterna på jorden. Det himmelska fungerar på jorden.
Här i
Isaan och i södra Laos är uppmuntran en stor bristvara. Man känner sig fattiga,
värdelösa och inte bara "left behind" utan också "Left behind–och icke önskad".
Den som hittar sin plats ---- då börjar något vikigt: Då kan man bli en äkta uppmuntrare och ingen Pep Talk-are. Uppmuntran i Nya Testamenet är från grekiskan para-kletos = med-kallad.
Uppmuntran att vara med-kallad till pionjärarbetarna och med-kallad till barnen här ... detta är början på något viktigt. Ingvar
