Ingvars godnatt bön

Vi stod runt sängen som vi gör morgon och kväll i detta vårt nya underliga liv, jag frågade Ingvar vad han ville vi skulle be för. 

Bed att jag får `endunamo´(hoppas det blev rätt,Vasili Lomakin får väl rätta mig om det blev fel)kraft i min inre människa. Så vi bad om en andlig uppladdning av batterierna, även om (ögon)-locket stängs för natten, så kan laddaren stå på, kopplad till Kraftkällan och ladda. Vi ber att den ska ladda tills den är 100%. Det kallar jag en GOD NATT!    

Kram Anna

En ROS (orkide´)till dig........

                   

                           Jag vill tacka er ALLA ni vänner som ber för Ingvar. Församlingar och individer t.o.m många som vi knappt känner till. Många har ordnat bönekedjor, en del fastar. Andra kommer hjälper oss praktiskt, eller uppmuntrar, skickar goa sms, lagar härlig mat eller bakar och ställer in i vårt kylskåp, sköter inköp och andra ärenden så att vi kan sitta hos Ingvar. Andra frigör oss från uppgifter som var inbokade. 

Vi är överväldigade av denna kärlek och omsorg.  Jag önskar att jag kunde tacka er alla personligen, men det är omöjligt. Ibland undrar jag vad som hade hänt om inte alla dessa böner hade stigit upp till Fars hjärta. Vad vi sår kommer vi också att skörda och jag ber att ni ska få skörda 100-falt av Fars godhet tillbaka. Jag tror Ingvar skördar redan nu. Det står ju....... att den som vederkvicker andra...... skall själv få vederkvickelse. Ingvars naturliga gåva av Gud är att uppmuntra andra, nu skördar han till fullo, och vi som familj får också ta del av den. 

Så en ROS (orkideé) till er ALLA!!

KRAM  Anna 

...som pappa brukar säga när mamma och jag kommer hem ifrån jobbet: nu får ni ta ronden.....

Nu har vi ortoped, plastikkirurg, neurokirurg, dermatolog..... Inga fler tack!  

Aktuella läget:

*Huvud: dränage planeras att dras imorgon.  Klar men trött trött trött.... Hårstubben är nu c:a 2mm. (förresten har Benjamin sympati-rakat sitt huvud så pappa inte behöver vara ensam)(:

*Gommen: fraktur i övre gom.  Plastikkirurgen vill att det ska fixeras genom operation men Ingvar vill pröva flytande kost för att slippa en operation till.  Nu avvaktar beslut....

*Näsa: näsroten är också bruten.  

*Nacke: två stabila frakturer. Nackkragen är nu borttagen! Underbart! Men nu har vi fått utslag där och dermatolog nytillkommen i doktor gänget.

*Lungor: fortsatt lite syrgas och hostigt. Men ok.

*Bäckenet:  ny röntgenbild igår visade på 3 frakturer. Två fram höger och vänster, nedre bäckenet som är stabila. En på övre höger sida vilket göra att höger bäckenet riskerar att bli instabilt/dislokera vid belastning.  Ortopeden kom och sa att han inte får belasta på den sidan på c:a 3 månader.  Värsta smärtan är i bäckenet på höger sida vid rörelse.  

*Höger ben: knäet är stabilt och är fortsatt i skena i 6 veckor.

*Låggradig feber... står på två antibiotika sorter...

Nu fick ni höra lite om de kroppsliga besvären....Ronden är nu avklarad!

Skrivet av Ruth och Anna

finna ro

Pappa ropade på mamma för att förklara varför han suckar så.  Han sa:  Jag har ju jobbat så intensivt och nu under sömnen så jobbar jag vid datorn med vissa ärenden.  Så kommer nästan samma grejer upp hela tiden.  Rapporter, jobb med partners, agreements m.m.  Det är då jag vaknar upp och suckar: JESUS.  (Här somnar pappa om igen och Mamma tar över.) Du kommer ihåg vad som står i Matteus att man kan lämna över sina bördor. 

Matteus 11:28-30 står det: "Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor så ska jag ge er vila.  Ta på er mitt ok och lär av mig för jag är mild och ödmjuk i hjärtat.  Då skall ni finna ro för era själar.  För mitt ok är milt och min börda är lätt." Pappa har lämnat över sina arbetsuppgifter till kollegor men nu jobbar han med processen att också lämna över bördan själsligt.  För att få ro. Skrivet av Ruth och Anna

nära döden....

Hej kära vänner och familj!

Jag är tacksam över att jag lever! Lördag kl 17.00 hände en svår olycka här i Chiang Mai. Jag har inget minne av vad som hände. Jag var medvetslös och vaknade upp efter två dagar.
En benbit i tinningen förorsakade en stor blödning i hjärnan. Men läkarna hittade den och jag är nu på bättringsvägen fast jag känner mig mycket svag. Jag är också tacksam över att min dotter Ruth är här och kom ända från Göteborg. Hon är sjuksköterska på IVA på Sahlgrenska och kan hjälpa mig mycket.
Tack för alla era förböner!
Dikterat av Ingvar (skrivet för pappa av Ruth).

Så här ser min Gubbe ut nu

Hej kära vänner!

Ingvar vill själv att ni ser hur han ser ut just nu. Som väl är de flesta skvankerna under skinnet och inte utanpå. Fast för självinsikten hade det varit bra om han hade sett sina frakturer.

Visst är det så i våra liv också att det är mycket som vi kanske inte ser för det ligger under ytan, men dess värre orsakar smärta eller problem. Idag har han fått tillbaka sin PDA, sin lilla handdator/mobil. Han har klarat att ta en titt på bloggen men sen tog tröttheten ver. Det får bli  småstunder med koncentration. Hjärnan behöver vila. Blodvärdena är fortfarande låga, så han har fått ytterligare 2 flaskor blod idag. Kl 5 idag fick han flytta från IVA till avdelningen och ett privat rum på 10 våningen, med utsikt över staden, och Ingvar tyckte det var så lungt och skönt. 

Från klocka 11 idag känns det som det har vänt. Men nu finns det jobbiga nyheter att smälta för honom. Konvalesens tid, arbets relaterade frågor och mkt annat. Bed att glädjen i Herren får bryta igenom innifrån. Kram Anna

Tack för omtanke och förböner

Eftersom sömnen inte ville sig på tidiga morgonen, passar jag på att kolla bloggen. Tack all ni underbara människor som ber för min Ingvar. Det är helt otroligt att läsa kommentarerna på bloggen och alla emails, sms och telefonsamtal av uppmuntran och stöd, från när och fjärran. Krisen är inte över än för Ingvar. Det här är det absolut svåraste han varit med om i sitt liv och att behöva vila är för honom som ett stort straff. Komihåget är bra men han vill inte förstå hur skadad han är. Och eftersom det mesta är osynligt blir det ännu mer overkligt. 

Underbara människor ställer upp runt omkring oss och servar på alla tänkbara sätt. Ofta helt obemärkt. Det är underbart att ha Ruth här. Tack för förbön.  Kram Anna

Uppdatering tisdag

Nu har jag precis pratat med Mamma och jag har SMSat med Ruth under natten (deras natt).  Mamma har kunnat sova och nu sover Ruth.  I e.m. kommer Barbro Emilsson vara med pappa, så att Ruth och Mamma kan umgås lite.  (De har ju inte träffats på ett och ett halvt år, tror jag det är nu!) 

Pappa har två frakturer på bäckenet som är stabila. Han har också en fraktur över tandraden som behöver opereras om ett par dagar.  Mamma säger att han inte är lika svullen i ansiktet idag, men folk som kommer på besök tycker ändå det ser hemskt ut.  Idag är den tredje dagen och idag säger läkarna att huvudet är som mest svullet, men alla värdena är bra.   Ni kan få be att pappa kan ha "tålamod" att ligga i sängen. Han försöker dra ut slangarna och tycker det är väldigt frustrerande att ligga still. Han har också haft väldigt ont.  De håller doserna på smärtstillande låga, så att de kan ha koll på neurologstatus.

När jag ringde hade lastbilschauffören precis varit där.  Han berättade vad som hade hänt och det hjälpte pappa att kunna minnas vad som hände.  Det var bilköer i korsningen.  Lastbilschauffören hade girat eftersom bilen framför tvärnitat. Därför körde pappa rakt in i lastbilen.  Pappa bad om förlåtelse för att han kört in i lastbilen! :) Chauffören är rätt skakis, eftersom det i Thailand alltid är det största fordonets fel.  Han hade hel försäkring och därför så kommer inte bara pappas försäkring betala kostnaderna.

Det är väl senaste nytt från Ramsjukhuset i Chiang Mai.  Tack alla som ber.

Kram från Mariam

Uppdatering måndag

Hej!

Jag pratade just med Mamma, som är väldigt trött och behöver lite sömn.  Pappas höft gör väldigt ont och det är den han klagar på. De väntar på svar från röntgen.  Pappa tycker det är jobbigt att ligga i sängen och jobbigt att ligga på intensiven.  Ruth anländer om en och en halv timma och mamma ser fram emot lite avlastning. Det var en lastbil som körde på honom och han har nu erkänt!  Även om de inte är intresserade att han döms, så känns det ju ändå skönt att han erkänt.  De är jättetacksamma för förbön!

Kramar från Mariam

liten uppdatering

Tänk vad skönt att det är många som ber för honom!  Jag pratade i e.m. med Mamma och då berättade hon att han hade kräkts flera gånger men de trodde det kanske var pga medicinerna. Hon är tacksam för vänner som avlöser varandra och är tillsammans med dem på sjukhuset. Hälsningar från Mariam

pappa är sig lik!

Nu har vi hört från Mamma att Pappa är ler mot alla som kommer dit och känner igen alla. Han pratar för fullt och har ätit soppa till lunch. De ska nu kolla lite på hans finger som gör ont och ett knä ska de också röntga. Mamma har t.o.m. varit hem en sväng för att sova lite. Ruth sitter på tåget och åker i e.m. med flyg från Göteborg.

Kramar från Mariam

gladare uppdatering...

Pappa är nu på intensivvården.  Vi fick först höra att han skulle få vara nedsövd i två dygn.  Men nu har pappa öppnat på båda ögonen och blinkat som svar.  De planerar att ta bort respiratorn.  Vi är fortsatt tacksamma för bön.  Jag, Ruth, åker ner med flyg nu på eftermiddagen.  Jag ska försöka vara lite "polis" så att pappa inte börjar jobba direkt! (och för att se så att Thai sjukvården också sköter sig!)  

MVH Ruth och Mariam

Läges uppdatering....

Hej allihopa! Vi har precis fått höra ifrån mamma att pappa fortfarande är på operation men att man nu har fått stopp på blödningen i huvudet.  De opererar någon timma till vad vi vet för skadorna i ansiktet.  Mamma är tacksam för att ni ber!  MVH Ruth och Mariam

Be för Pappa!

Mamma ringde ifrån sjukhuset i Chiang Mai ikväll.  När vi skriver detta ligger pappa på operation.  Han var med i en motorcykel olycka i eftermiddag och har fått blödningar i huvudet bakom ögonen.  De vet inte hur allvarligt det är ännu.  Han har flera frakturer i ansiktet och även en spricka på C2-kota i nacken.  Mamma har fått mycket stöd ifrån vänner och församlingsmedlemmar i Thailand men önskar att så många som möjligt ber här hemma!  Hälsningar från Mariam och Ruth i Lund....

Kameror Rullar!

Igår kväll följde Owe Anbäcken, Anna och jag (plus hela världen) Barak Obamas installation som USAs 44e president. Det var intressant att ”va med” – tack vare kameror, och inte minst få ta del av entusiasmen, målmedvetenheten, hoppet, förändringen och mycket annat som den mannen utstrålar. Man somnande verkligen inte när han talade, även om klockan för oss här var över midnatt.
Intressant att se hur han vågar var kristen på jobbet, även när hela världen har ögonen på honom och han vet att det finnas 1.000-tals åsikter om allt han säger och gör.

Obamas väg till Vita Huset är en inspiration för oss alla. Vår bakgrund behöver inte stoppa oss. Ett är säkert: Han är en stark personlighet som kan samarbete med andra och .... han räknar med Guds hjälp i jobbet.

Visst utmanar det oss alla att våga va kristen på jobbet, i vardagen och även framför kamerorna. Hur många kommer idag att se och höra mig med förväntan att få entusiasm, målmedvetenhet, hopp, förändring och mycket annat?

Många (osynliga) kameror rullar just nu, även runt mig. Vi alla kan inspirera andra som just nu noga kollar oss, så människor kan förvandlas, samhällen förändras och Guds rike kan växa... mycket snabbare. Tagning pågår! Ingvar

Livets Festival

Då och då är det underbart att komma tillsammans och njuta av en stor, äkta, god och hängiven kristen storsamling. När jag växte upp fanns det då och då sådana högtidsdagar. Då kom tillresande talare, bra sångare, mycket folk och det var kaffe servering.

Här i Chiang Mai hade vi under helgen som gick: Livets Festival (Festival of Life). Efter flera år kom nu kyrkorna i norra Thailand tillsammans - och det var helt fantstiskt. Under 3 dagar deltog mellan 12.000-15.000 personer varje kväll. Hillsongs från Australien och Joyce Meyer från USA var otroligt duktiga. De sjöng och talade från ett öppet och uppriktigt hjärta. Guds närvaro var påtaglig och JESUS var upphöjd.

Visst kan vi diskutera alla plus och minus med stora evangelisations och helandekampanjer i olika missionsländer, men ……. det finns nu många tecken på att stora ”Celebrations” (ett lexikon säger = lovprisande) i missionsländerna ger goda resultat:
a) Där får de få kristna stor uppmuntran i sin tro och Guds rike växer.
b) Där får de icke kristna se Guds Rike i funktion och känna en försmak av Guds närvaro. Det blir en andlig proklamation i samhället som öppnar dörrar.
”Jag har en dröm”(som Martin Luther King) att se många musiker sprida evangelium i missionsländerna i Asien. Musik med Jesus i centrum öppnar dörrar, också hjärtedörrar. Ingvar

Nr 1 Få själv hjälp. Nr 2 Ge andra hjälp.

Jag har de sista dagarna jobbat mycket med hur mycket stöd varje projekt skall få utifrån Budgeten 2009. Och….. för mig, den sista tiden, har Budgeten 09 hamnat i centrum. Inte som ett Trauma (ett lexikon säger = psykisk chock) men ändå… hamnade den i centrum och blev en tung börda. Egentligen borde jag ju vara endast överlycklig för dessa medel som trogna givare ger till arbetet här i Asien. Men, även en bra sak blir tung när den hamnar på fel plats.

I tisdags var Anna och jag på en samling om Trauma på ”The Well” (= Källan) en Member Care organisation för själavårdare och omsorgspersonal (Caregivers) som kommer från olika missioner. På denna månadssamlingen delas erfarenheter och ny rön. Denna gång var det ”The Immanuel Process” som presenterades. Man visade hur hjärnan fungerar fysisk och hur man med Guds närvaro ”Immanuel, (Gud med oss), kan bli hjälpt att komma ut ur en Trauma.

Före samlingen tänkte jag: Jag går till ”The Well” för att lära mig en ny effektiv metod så jag kan hjälpa andra bättre som har problem”. Men … jag blev själv hjälpt. Jag behövde få ett nytt Immanuel, även i mitt eget missionsarbete, med missionsbudget 2009.

Hela livet verkar man behöva påminnas om vad som är Nr 1 i livet, även när man är på missionsfältet, mitt uppe i ett växande missionsarbete. Ingvar

Året som gått och det nya

Det är gott att tacka Far för året som gått.
- för en underbar familj och vänner
- för ännu ett barnbarn-gåva
- för goda medarbetare
- för förvandlade liv
För minnen: av ögon som plötsligt får ljus

- av ansikten i sorg som bytts till glädje
- och skam som bytts till dubbel ära
- av skuldböjda skuldror till en hållning av frihet & hopp.
Tack för genombrott för Guds Rike i Thailand
- för både höjderna och dalgångarna - för både kampen och segern
- för tron, hoppet och kärleken som består
Det är gott att lägga det nya året i Faderns händer,
- för var dag har nog av sin egen börda
- och Han har fridens tankar och goda planer för sina barn.
- Han är min framtid och mitt Hopp! Vi kanske inte ser så långt...... med Far är med!

Kram Anna