I morse tittade jag på påsen jag fick igår från sjukhuset med piller och råd hur jag ska kurera min mage. Fritt översatt blir det: Hur är läget med ditt hjärta? Jag tog genast emot orden och tänkte att så borde man fråga sig lite nu och då.
Lärjungarna kunde inte förstå brödundret för att de hade hårda hjärtan. Paulus ville att Korinterna skulle vidga sina hjärtan, där var det för trångt. Hjärtat kan vara kallt(kärlekslöst), och det kan vara varmt(fullt av barmhärtighet och empati).
Sedan höll jag på att rensa inkorgen i min dator (en bra aktivitet när man ändå måste hålla sig nära en toa)och kom över en gammal artikel från USA, en författare till många goda böcker som skriver att han upplever de viktigaste två sakerna i det kristna livet är; att känna Guds hjärta, och att känna vårt eget hjärta. När vi söker Guds hjärta så hittar man också sitt eget.
I alla fall läser jag med ny hunger evangelierna för att fånga Jesu hjärta i hans sätt att leva och jobba. Det är så lätt att förlora hjärtat, när livet rullar på. Det påminner mig om Ords. 4:23 Framför allt må du bevara ditt hjärta för därifrån utgår livet. Kram Anna
