Härom morgonen ramlade denna strof ner i mitt hjärta och jag anade att det var ett ord för en ny säsong. Trodde först att den relaterade till alla förberedelser vi står i inför ett avslut här i Sverige och Ingvars stundande återresa till Asien. Så kom jag till jobbet och stod mitt uppe i avsked av människor man vårdat i varje dag under hela året- detta blir ju också en relation. ”Att mötas och skiljas…” kom som en ny våg att surfa på. Men liksom alla vågor, lägger den sig så småningom och livet blir mer normalt igen.
Idag åker Ingvar till Thailand. Han kör igång lite före mig. Jag blir hemma för att vänta in ett nytt barnbarn och det är NÅD. En blandning av att möta det nya och avsked av olika slag, ja det är verkligen livets gång. Känslor av både sorg och glädje finns i på denna vågen, sådant är livet, och klippan Kristus är det som håller att stå på, mycket bättre än en surfbräda.
Kram på er!
Anna
