Ibland har det varit innebörden i orden i sången som hittar vägen ner i själens smärtsamma minnen, ibland är det musiken som berör och ibland är det allt i kombination med Guds Närvaron .
En kvinna berättade för mig i fredags, att hon burit en djup sorg över hennes brors plötsliga bortgång för flera år sedan. En sorg hon inte orkat bearbeta. Mitt under sången vällde tårarna fram som förut varit som inlåsta sedan chocken om dödsbudet. Efteråt känner hon en enorm lättnad och lugn.
På 90-talet fanns ett rehab för narkomaner i Bangkok som vi brukade besöka. En av deras avvänjnings metoder var lovsång flera gånger om dagen. Även de som kom in för avgiftning av tung nakotika kunde ta sig igenom utan ångest och andra avvänjningssymtom.
Jag minns för många år sedan när min svärmor och jag besökte en äldre dam och församling medlem. När vi kom in på hennes rum var hon medvetslös och hon förväntades inte överleva dagen. Vi började lovsjunga Gud den ena sången efter den andra. Några timmar senare ringer de och meddelar att hon satt upp i sängen och bad om sina löständer och sa att hon var hungrig.
Kul!!
Jag förväntar mig mer spännade nyheter om Läkaren, Jesus. Kram Anna