06 maj 2014

De största

De minsta är de största i Guds Rike. Visst har vi ibland lite svårt för denna tanke. Men där vi arbetar är det så totalt i kollisionskurs med kulturen. Men när Guds Rikets värderingar får en chans så kan man känna himlen på jorden mitt i smuts och fattigdom. Rättare sagt Gud ger sig till känna igenom dem.
Idag när jag var på besök utanför Lamphun, kom dit vid 11 tiden efter att ha snurrat 1 timma runt stan när jag försökte följa olika vägbeskrivingar. Detta är inte mina vänners starka sida. Nästa gång blir det GPS. Så står hon där med sitt stora leende och glittrande ögon och säger: Du kom!! Vi har väntat länge. Hon hade valt sin finaste klänning. Vi satte oss vi ett bord i den nya noodle shopen, och hon berättar att hon nu går i kyrkan varje söndag. Och att hon har frid där inne. Det bråkar inte längre i huvudet. Förut blev jag arg och gjorde dumma saker. Nu är det lugnt. Pooh är kanske 30 år men bara ca 5 i sin tanke och emotionellt. Pat som är den lilla ''herden'' i sammanhanget säger att Pooh pekade på almanackan och sa att den 6e kommer hon(det var alltså jag det) hon bara visste.
Kom nu så ska vi gå till dom andra säger hon och tar mig i handen. Så går vi in bland husen för att be till Jesus med dom som vill. Jo så ska vi förstås ta kort, det är jätteviktigt.
Om nu Gud vill vara deras vän och inte skäms för det, ska då inte vi?  En dag ska det bli uppenbart vem som är störst.
Kram
Anna