Ordet Hemmablind gillar jag inte, men så
lätt ramlar vi alla in i att inte se allt gott och vackert vi har i och runt
oss. Även kan vi bli blinda för alla underbara människor vi har vid vår sida. Vi har helt underbara medarbetare här i Ubon-Pakse och i Sverige. Ber jag skall alltid se allt vackert och värdefullt som de är och gör både här och i Sverige. Detta är nu-teamet här i Ubon-Pakse.
Detta gäller oss alla, speciellt är det viktigt att inte vi som ledare går omkring som levande Mumier.
Jag
kan ibland vakna på natten, vilken tid som helt. Kan bara inte sova. Eftersom
jag alltid har haft lätt att sova, så blir jag först irriterad och undrar: Va
är det för fel på mig?
Men
mer och mer när detta händer får jag nöd för alla som här i Ubon-Pakse
lever varje natt i ett helvete. Jag hör ropen: Hjälp mig! Jag
tar en stund och ber, lyssnar på lite lovsång och …. ”äter” lite från Guds Ord.
Så somnar jag gott igen.
2
bilder har fastnat på min näthinna:
Kvinnan
i fängelse vet jag inte namnet på. Men mannen utanför graven är Lasarus som
Jesus och folket hjälpte till frihet.
Gud har en underbar plan där han vill
ge oss Liv i och ut ur fängelser. Han räknar också med att vi lyder honom och gör vad han instuerar oss vi skall hjälpa varandra, som medmänniskor. Vi skall inte bara blir bättre fångar .... eller rörliga Mumier. Utan bli helt fria i Kristus. Då behöver vi både Guds och människors hjälp.
Vem satta på
alla dessa bindlarna på Lasarus? Folket. Och nu ber Jesus dem ta bort vad de satta dit: Gör honom fri och låt honom gå.
John 11:44
Detta gäller oss alla, speciellt är det viktigt att inte vi som ledare går omkring som levande Mumier.
Jag förbereder
min nu inför söndagspredika från John 11 om att inte bara bli Snälla Fångar eller Glada Mumier …
utan komma ut i frihet med Jesus och andra människor.
Ingvar
Ingvar