Öppna dörrar och 'crosspollination'

Under ett par år har vi haft spontana besök in i Ubons ungdomsfängelset (Juvenile Detention Center). Alla under 18 år, Haft små konserter, julfester och genom musiken relatera till ungdomarna. 

Visionen har växt att göra något mer regelbundet. Först fick vi bara tillgång till killarnas sida. Personalen började fråga om vi inte kunde göra något för tjejerna. Vårat team började visionera och utforska vad kan vi göra med tjej avdelningen.

Så började samarbetet med personalen att ha bak klasser inne på den avdelningen. 

Vårt team från Music Caféet  började gå in 1 gg i månaden sedan i juli. Igår berättade de att det finns förslag från ledningen att låta tjejerna komma ut till vårt bageri och Cafe’ och ha kursen där. Vi förundras över ÖPPNA DÖRRAR i ordets rätta bemärkelse. Det förtroende som vårt team har byggt upp innanför murarna bär frukt. Relationen till de intagna blir allt öppnare. 

Vår ’Bagarinna’ träffade en av tjejerna (hon var nu fri) på stan som nu ville ha mer kontakt och frågade var bageriet och kyrkan är. 

Mycket mer hände under deras sista besök som gjorde att hela teamet kom tillbaka och sa med glädje. Se vad Gud har gjort.

Vi har precis haft 3 dagar tillsammans med Child Safe teamet i Pakse, Laos (under namnet Terra Kids). Våra team har haft tid för erfarenhets utbyte (cross pollination), planerat framtiden, har haft flera fina samlingar med vårt team i Streams of Grace Church, och fått tid att be och uppmuntra varandra. Teamet på andra sidan Mekong floden arbetar under tuffa förhållanden, och det kräver mycket visdom att navigera i en hårt kontrollerad kommunistisk miljö. De arbetar i samarbete med Utbildnings departementet. Men skolorna, känns inte prioriterade för dem, och lärare arbetar under mycket knappa förhållanden. Byggnader, det sanitära, mängden barn per lärare etc. ingen skol mat, inga toaletter..

....   

Tack för era förböner för arbetet i Ubon & Pakse

Kram Anna

Religion eller ett liv i relation med den Levande Guden

Vissa delar av mission man inte kan välja bort.

Styrelsemöten, turer till Immigration, visst vore det en dröm att slippa dessa.

Tisdagen och onsdagen var det styrelse möten.

I torsdags var jag till Immigration och när jag såg hur lite folk som köade, tänkte jag att det här går snabbt. När jag satte mig ner för att fylla i ett par dokument kom en kvinnlig tjänsteman ut och sa snabbt. Jag ska fixa det här snabbt. Jag ska hjälpa dig med allt. (Det hör till historien att det aldrig brukar vara krångligt, inte här i Ubon. Men hon ville vara snäll, eller?

Efter att hon skickat mig för att fixa mer dokument en tredje gång började jag tvivla på snällheten.

Jag började känna doften av de små rävarna som förstör vingården. M.a.o. tålamodet var nu på låg nivå, men jag måste hålla masken. Hon var så oorganiserad. Snabbhet i kombination med röra är ingen bra ide`. Jag har fått mitt visum, men hon ska ha ytterligare ett dokument från vår hyresvärd.

Tillslut pratade jag med Far: Om det nu ska vara så onödigt rörigt idag, så måste det väl komma något gott ur det här eller?! 

Det satte sig en man/utlänning bredvid mig. Han började prata och det visade sig att han var från mitt hemland. Och i samtalet talade han om för mig att han kom från Falun och att han var konfirmerad men lämnat kyrkan och nu , att det är farligt i Sverige och att alla kyrkor i Sverige har stängt ner.

Nu vet jag att så inte är fallet, men när han sa orden ’’ att alla kyrkor stängt ner’’ det var som att få en smocka från en man som representerar mitt land, och jag kände mig plötsligt så sorgsen.

Snabbt försökte jag säga att religionen kanske är död men inte den Jesus jag har en relation till.

Innan jag lämnade kontoret sa den ’hjälpsamma tjänstekvinnan (polisen)’  när hon bett om ursäkt (och jag sagt att det finns nåd). ’’Jag tror jag måste byta religion!’’ Kan jag komma till eran kyrka? Javisst ni är välkommen, men det handlar inte om religion utan om Jesus.

På tal om religion så var jag på en hus-invigning samma kväll. En av våra  nya församlingsmedlemmar hade köpt hus. Hennes gamla pappa var med. Väldigt döv, men han sjöng med i de sånger som sjöngs. Jag lyssnade lite på honom innan mötet startade. Han var en beläst man (ovanligt i denna trakten) Han berättade om kristendomens historia över världen. Jag var imponerad av hans kunskap. I slut klämmen sa han: Men det var Gud som startade den första religionen. Han sa Gud var först. 

Jag tänkte : Ja, Gud, Skaparen av himmel och jord och hela universum var först. Men Guds tanke var inte att skapa religion utan att skapa oss in i en relation med Honom. Igenom hela historien finns detta som ett rop från Guds eget hjärta: Kom, kom hem, kom in i min famn, kom hem genom honom min sons död på korset, genom att tro på Jesus den ende som kan rädda oss och ge oss evigt och gemenskap med Gud. Detta är inte religion. Religion är död.  Jesus är vägen sanningen och livet.  

Anna

Det blir inte bättre - om vi ger upp.

Häromdagen mötte jag en person i en kyrka som har varit sjukskriven i flera år. Hon log och jag sa: Glad att se dig. Så sa jag några ord som jag inte funderat ut på i förhand: Ge inte upp. Det blir inte bättre om du ger upp.

Efteråt förstod jag att det var en Guds uppmuntran till henne. Hon blev glad. Ibland kan vi alla börjar tro att det blir lättare för oss om vi ger upp. Sanningen är; som jag upplevt den; Gud har styrka och hjälp för oss - genom problemen.                          

Varför slingrar sig floden som den gör? Jo för att den vill rinna ner till de lägsta platserna. Det levande vattnet: Jesus, är med oss ..... även längst ner. Även till de som gett upp. Vattnet ger aldrig upp att rinna neråt.... till den lägsta punkten. 

Församlingen Streams of Grace Ubon finns mitt i samhället. Du och jag duger för att komma in och va med. Och då börjar Jesus jobba med oss.

                    

Nu har vi mer och mer folk som kommer. Omkring 150 kommer till olika samlingar. På söndagarna är det trångt med runt 110 personer. Vi måste nu uppgradera köket och .... hyra mer lokaler. 

                                                          OBS: 

Tack kära ni som är med i förbön och stöd på olika sätt. Nu behöver vi en viktig insats: Att förbättra köket, fönster, utrustning osv till den nya delen som vi skall hyra. Mycket välkommen att va med.

Vi gläds att alla 3 delar växer. 

Vi har haft en mycket givande helg fre-lör-sön med Ajarn Saweang och hans fru från Prachuab. 

Klicka här för att läsa vårt senaste Child Safe nyhetsbrev

Önskar dig en ljus november 2023 

Ingvar (Fred)

Tacksam för goda "rötter".

Varje gång jag tänker på ED eller är där blir jag så tacksam för mina rötter. Jag hade en helt fantastisk uppväxt. Mamma och pappa och min svärmor jobbade hårt, men var fulla av liv. Sökte Guds hjälp ... och vi alla såg att Gud hjälpte dem. 

"...livet var människornas ljus". John 1;4b.

Tacksam för allt mina föräldrar och svärmor gav oss. Min svärfar har jag aldrig mött. Han omkom på Expo hösten 1967 i en storm utanför Hållö. (Smögen)

 

Barbro                            och                     Herbert        

Sven                       och                       Inez

En dag som denna är man tacksam för de som gått före, men också får man en utmaning, bön att själv ge vidare goda "rötter" för de som kommer efter. 

Ingvar (Fred) 

Tillsammans ----- kan vi. TACK.

Helt fantastiskt. Det kom in 112 600 kr till Child Safe genom Hummerlotteriet 2023. 

 alla som var med på olika sätt. Ni som  skänkte Hummrar, räkor, konstverk och ... ni som köpte lotter. Om ni kunde se in i barnen/tonåringarna ögon skulle ni få en himmelsk blick av tacksamhet. Jag sitter nu och gråter av tacksamhet för er alla som är med både i Child Safe och Sida-vid-Sida. Tillsammans - kan vi.

Inte bara att vi var och en kan göra något men ...... tillsammans räddar vi barn och ungdomar, som utsätts för övergrepp och prostitution. Tillsammans gör vi stor skillnad. 

TACK kära vänner för er iver att hjälpa de som inte själva ser någon utväg. 

                                 Bli Månadsgivare så deras rop blir hörda.

Hummer lotteriet talar starkt till mig att:

• Lösningen är inte att jag blir en "super-Ingvar", som kan klara allt.
• Lösningen är inte att jag delegerar till andra så de kan klara av att göra det jag inte kan och hinner.
• Lösningen är att vi alla med våra olika talanger och gåvor gör va vi kan. Och när vi alla ställer upp blir det en folk-rörelse. En multiplikation. 

Samtidigt som jag grät av tacksamhet .... lyssnade jag på Minns du Sången och denna sång sjöngs.             Lyssna på sången Klicka här. 

November blir ljusare för oss när vi ger ljus till de som lever i en fruktansvär nattsvart mörker. 

Tacksamma hälsningar från Ingvar (Fred) och Anna

Var finns mitt "hjärta"?

Efter en helg med många härliga möten både i Kyrka och samhälle .... ringer ett påstående inom mig. 

                                       

Orden kommer från Simon Sinek (inspirational speaker on business leadership): 

Han påstår att: 

Och han priorieterar Why-How-What på detta sätt:  

I allt jag är och gör måste jag fråga mig: Vad pulserar mitt hjärta för? Som missionär har vi sett att vi kan ha en kallelse att bli Missionär men ..... om vi inte har hjärta för folket vi jobbar med ....  har vi ingen rättighet att va där. I Guds Rike är vi inte "lejda" herdar. Vi är Guds utsända för att pulsera med de lokala på platsen.  

Folket märker mycket snabbt: Vad vi gör, Hur vi gör det, men mest av allt  Varför vi gör det. Gud har kallat oss att vara hans ambassadörer - med hjärtat på rätta stället. Guds plan är att jag skall fungerar mitt bland människor i kris, med Guds utgivande Agape kärlek. Levande 

Bibel säger: 2 Kor 4:7-8 Gud gav mig förmånen att få sprida budskapet om Kristus. Men jag är bara en svag människa. Bildligt talat är jag en bräcklig lerkruka med en gömd skatt inuti. Därför förstår alla, att den väldiga kraft som verkar i mig kommer från Gud och inte från mig själv. Jag är omgiven av svårigheter men inte krossad. Jag ser ofta ingen utväg men ger aldrig upp.  

Joh 1.4-5  Livet var människornas ljus .....och ljuset lyser i mörkret. 

Centrum är Jesus.         

Ingvar (Fred)