13 april 2009

Bed för Thailand!

Beklagligt att Thailand åter har politiska oroligheter. Vi drabbas inte personligen eftersom vi inte vistas på platser där konfrontation pågår, speciellt på vissa platser i Bangkok. Det politiska klimatet i detta land, bland det utåt sett mycket vänliga folk, är oförståeligt.
Också dessa dagar (13-15 april) pågår Songkran, det Thailands nyåret med ”Vattenfestivalen” då man ”välsignar” varandra med vatten kastning. SONGKRAN betyder "to move upwards" eller "to be about to change".
Bed för fred i Thailand. Ingvar & Anna

12 april 2009

Bed för Swapon Bose!

Vår vän och medarbetare Swapon Bose i Bangladesh reser i morgon till Delhi, Indien för att genomgå en hjärtoperation (CABG, a Bypass Surgery). Swapon har besökt Sverige flertalet gånger och är en trogen vän till EFK, sedan 1972. Han leder en framgångsrik församlingsrörelse i Bangladesh. Bed för Swapons bypass operation. Bed för Rachel och barnen Deborah och Shion.
Tack för ert deltagande i denna viktiga förbönstjänst. Ingvar & Anna

Lär dig att gå med rak rygg!

I Asien har vi inte Julotta utan…,,. vi har Påskotta, Sunrise Service. Att gå upp tidigt på påskdagsmorgon och tillsammans sjunga sånger som: ”Kristus lever, underbara ord….” är en upplevelse. Min första Uppståndelse Gudstjänst var på missionsskeppet Logos däck 1974. Logos var då i en hamn på Indiens ostkust.

Idag hörde vi en uppbygglig Påskdagspredikan av Sidney. Han är en mycket duktig talare och….. vet du vad....han kommer till årets Torpkonferens.

”Gå med rak rygg” uppmanar sjukgymnasten mig nu när jag skall lära mig gå, utan kryckor. Inte trodde jag att jag någonsin skulle behöva lära mig att gå …… rakryggad. Orden uppmanar också att gå rakryggade ....”på alla livets områden” i livet.

Visst kan jag stå ut med att gå snett, resten av livet. Men jag vill hellre, med hjälp av sjukgymnaster och Guds uppståendelsekraft lära mig att gå både rakt och va rakryggad. Ingvar

09 april 2009

Påsken – då det onda och det goda möts.

Mer och mer märker man att det goda och det onda, glädjen och sorgen, plus och minus, katastrofen och det fina – kommer så nära varandra. Livet bli som när man växlar kanaler på TVn: En kanal visar katastrofbilder från Italien. Nästa kanal visar vackra bilder från Guds underbara natur.
Ofta frågar man sig: ”Hur kan man leva med allt ont och med allt gott så nära?”
Min MC olyckan var mitt livs: Max ondska. Men ändå, mitt i detta har jag upplevt: Max godhet.
PÅSKEN, är när max ondska (= Långfredagen) möter max godhet (=Påskdagen). Och det goda segrade över det onda. Påsken och Jesu uppståndelsekraft hjälper mig därför att möta det onda, längst min egen väg.
Många gånger som missionär får man se att det goda är starkare än det onda. Det finns hopp ……. för vem som helst och var som helst därför att Jesus erbjuder sin kraft över det onda. Vilket fantastiskt Påskbudskap vi har!
Vi önskar dig en meningsfylld PÅSK-helg 2009.
Hälsningar från Ingvar

07 april 2009

Helande med hast......


Så många har bett att Ingvars helande ska ske med hast. Jag måste erkänna att i början ville jag dämpa 'med hast bönerna'. Jag visste att Ingvar var trött innan olyckan, bördan var tung och skrattet och sången var inte så frekventa längre. När de 40 dagarna hade passerat började gnolet och de spontana sångerna flöda igen. Ingvar hade kommit igenom sina  40 dagar i öknen(sängen), fastat från att kunna röra sig fritt, att jobba, att köra, att kunna göra 'allting'(i alla fall nästan allting). Men efter 40 dagar var batterierna laddade igen och med alla hast-böner så är Ingvars framsteg  faktiskt ett dagligt glädje och tacksägelseämne. Många är förundrade över det snabba helandet. Det är inte så konstigt. Vi får fortfarande reda på hur individer och församlingar på de mest otänkbara platser varit engagerade i bön.
Undrar om du också tänkt på det här med 40 dagar. Det är en återkommande siffra i bibeln. 40 år i öknen, 40 dagar i avskildhet efter barnafödande, Jesus 40 dagar av fasta och frestelser i öknen, 40 dagar från uppståndelsen till att Jesus återvänder till Far. Ingenting magiskt, men det handlar om återhämtning, och/eller andligt samlande av kraft. En renande, luttrande tid...etc. Undrar om vi tappat lite av den goda 40 dagars ide´n av vila, återhämtning eller bön och fasta.  Det kanske finns mer kraft i detta än vi förstått? Kram Anna

04 april 2009

Hjälp, hur kan jag gå utan kryckor?

”Nu kan du gå utan kryckor” sa ortopedläkaren till mig i förrgår efter att han tittat på de nya röntgenplåtarna. Visst blev jag och Anna glada när vi också såg att mitt högra knä och mitt bäcken nu är (nästan) helt läkt. Men hjälp …. ”Hur kan jag gå utan kryckor?
”Läkaren gav mig ett förlag: ”Först går du några dagar med 2 ben, med stöd av 2 kryckor. Så går du med en krycka. Och, till sist inom 2 veckor, går du helt utan kryckor”. Jag var glad för detta förslag.
Idag hade jag återbesök till hjärnkirurgen, som opererade mig. Han var lika glad som jag att allt gått så bra. Han var rörd när jag sa till honom: ”Gud och du räddade mitt liv!”
Men nu är frågan: Vågar jag kasta kryckorna, mitt stöd i livet, i 35 dagar? Jag känner mig dum som inte vågar, bara kasta dem och göra som mannen i Apg. 3:8 ”….. han gick och hoppade och prisade Gud”. Men alla Guds under är originella och jag har sett många Guds under dessa 10 veckor. Jag skall snart gå helt utan kryckor!

Men frågan är…. har vi andra ”kryckor” i livet som vi lutar oss mot, även om Jesus säger: "Nu är du stark nog: Gå!" Den frågan är viktig att ställa sig hela livet. Ingvar

02 april 2009

Vanlig människa - med hög auktoritet

En thailändare sa till mig i söndags: ”Jag stod och sålde mat häromdagen på en samling för scouter. Där kom en man gående 2 meter framför mig. Folk sa till mig: ”Han är Sveriges Kung!” Min thailändske vän berättade för mig: ”Om ingen sagt till mig något hade jag inte förstått att jag hade den Svenske Kungen framför mig. Han såg ut som en vanlig människa”. Thailandaren var mycket rörd och imponerad. Jag, som svensk, sträckte på mig och kände mig stolt – för att ha en ”vanlig” människa som kung.
En amerikansk TV kommentator sa häromdagen: ”Det finns hopp för oss: För första gången har vi en vanlig människa i Vita Huset”.
Idag hörde jag BBC som rapporterade att igår besökte Barak och Michelle Obama den engelska drottningen. BBC kommentator sa: ”Michelle bröt alla regler …. och gav Drottningen en kram”.
Att vara äkta och vara sig själv har en stark genomslagskraft. Däremot att ”spela” en roll ger spänningar och förvirring.
Vi missionärer försöker anpassa oss till nya kulturer med så mycket kontextuellisering som möjligt. Och, det är viktigt, men vi får, mitt i all anpassning, aldrig sluta att vara oss själva, vara vanliga människor mitt bland vanliga människor.
Jag är ju partisk, men jag har hört från många nationella här i Asien att de tycker om att arbeta med svenskar. De uppskattar vår mänsklighet och äkta vänskap.
Men mitt i vår mänsklighet ….. får vi inte tappa den auktoritet och inre ”gudomlighet” som vi fått del av för att ge vidare. Ingvar