En ung man som bestämde sig för att avslöja sin ''jätte''(game (dataspel) beroende) för ungefär en vecka sedan, när han under stor kamp beslutade sig att välja relationen med Gud och familjen före spelandet. Då hade han varit fullständigt isolerad från omvärlden under en tid. ''Jätten'' hade honom verkligen i sitt grepp. Kampen att bekänna och avslöja sanningen var inte vacker.
För att göra det kort. I fredags sa han till mig:'' Min vy av omvärlden kring mig är plötsligt enorm, efter att ha lämnat gaming''. Ett mirakel har hänt med relationerna i familjen.För mig säger detta mycket:
Men vad vi såg var att spel beroendet, speciellt krigs spel eller där vapen är involverade, om personen har ett smärtsamt, traumatiserat förflutet fortfarande oupprättat och det finns en slumrande jätte av explosiv ilska. När spelen tar över så kan omgivining förvandlas till fienden och det triggar denna arga jätte och personen kan bli väldigt våldsam. Så våldsam att spelaren inte längre har kontroll över sina handlingar.
Jag är så tacksam att den kärleksfulla, omsorgsfulla pappan och maken är tillbaka.Men det gör mig rädd när jag tänker på alla de spelare som tror att de har kontroll över sitt spelande, och när de blir triggade, blir de som de älskar drabbade eller vem som helst som råkar vara på fel plats, vid fel tidpunkt.
En nykristen mamma i vår församling berättade hur hon lär sig att förlåta och försonas med sin familj och att hon ser mirakel hända I både hennes eget hjärta och i hennes familj, Hennes man är inte en troende och hennes son kämpar med droger och depression. Men när hon inbjöd Jesus i deras relationer så har hon sett mycket helande. Jesus lever!
