Idag skulle pappa Sven fyllt 91 år.

Idag skulle Sven fyllt 91 år!  

När pappa Sven gick bort i nov 1967 var han 46 år gammal. Vi barn var 18,15 och 11 år.  

Jag har vårdat många 90 åringar och har ofta tänkt att han skulle fortfarande kunnat vara ibland oss. Han rycktes bort mitt i livet. Från hustru och barn och barnbarn han aldrig hann se. Han hade drömmar för sina flickor, för vad de skulle bli i livet. Han var en oerhört livsglad och positiv människa. Vi döttrar såg alltid fram emot när han kom hem från sjön. 

Denna gången kom han inte. Men det blev som det andra mötet med Gud för mig, som har kommit att påverka hela mitt liv.

Jag minns när nyheterna nådde oss. Mitt i kaoset gick jag upp på min rum och stängde  dörren om mig och böjde knä vid min säng. Plötsligt känner jag som om jag var omsluten av trygga varma  armar och jag hörde så tydligt som om Gud hade stått vid min säng:’’ Du behöver inte vara rädd mitt barn, jag är din Far och jag är med dig och kommer aldrig att lämna dig. Var inte rädd. ‘’

Många stormar har man varit med om sedan dess. Men den sanningen ligger som en grund och ett starkt fäste i mitt liv. Vi möter våra förluster i livet men de finns en grundläggande trygghet som ingen kan ta ifrån oss. Att Gud är vår Far och att Han aldrig lämnar oss. Han själv viskar till oss djupt där inne i hjärtat genom sin Ande: VAR INTE RÄDD! JAG ÄR MED DIG!
"Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er"

Kram Anna             

Också motvind kan "tända" oss!

Tillsammans med 375 pastorer och ledare från hela Thailand har jag deltagit i Församlings Planterings samlingar i Bangkok. 20-30 tal var missionärer. Mottot är:

Jag uppskattade verkligen att lära känna många helt underbara, duktiga och präktiga kristna människor. Samtidigt ser jag mer och mer 2 typer av målsättningar och tankar för församlingstillväxt, också här i Asien:

a) Vi har bättre medlemmar och bättre verksamhet i kyrkan så folk kommer till oss.

b) Vi är en CPM = Församlings Planterings Rörelse mitt i samhället. Vi når ut till andra, som når ut till andra, som når ut till andra osv.

Jag trivs i härliga samlingar i en stor ”perfekt” kyrka, men när det gäller en snabbare församlingsplantering, tror jag till 100% att det bästa sättet att se Guds Rike växa är, först och främst, med församlingsplanterare (Nationella Pionjärarbetare) som går ut och … blir en del av samhället.

Ibland tänds vi p.g.a. medvind. Ibland p.g.a. motvind. Jag var glad att jag deltog i dessa samlingar, även om pionjärandan inte var så tongivande som jag hade hoppats. Jag återvände hem till Chiang Mai mer "tänd" på CPM (Församlings planterings rörelse) än när jag åkte.

Och förresten, a) och b) behöver ju inte (i rätta proportioner) utesluta varandra. Ingvar

Unga i mission

Idag åkte Madeleine P. som glatt oss med att vara här en vecka och återupplivat Chiang Mai minnen. Hon levde här med sin familj i 8 år och gick både på CMIS skolan och Grace skolan. Nu jobbar hon på Logos med Line-Up. Denna lediga vecka passade hon på att lägga här hos oss. Trevligt. Vi började också en gång med OM och jobbade delvis med Logos i Indien. Idag kom också Daniel in på kontoret och vi pratade en stund. Han var Step Outare för några år sedan.

Trevligt med dessa ungdomar som besöker och gör korttidsinsatser på olika sätt. Jag brukar säga: Pass på och ta några år i ett ungdomsteam! Vi har sett att de som jobbat i ungdomsteam några år har fått med sig många kvalitéer och lärdomar som är bra att ha i församlings och missionsarbete. Och Madeleines syster Charlotte är nu EFKs styrelseledamot. Trevligt att du är med och beslutar om EFKs framtid.

Vi ser tillbaka på många äldre som välsignade oss som unga. Nu har vi haft en vecka då vi kunde välsigna en ung OM-are.

Be blessed from heaven ….. på din resa genom livet. Ingvar  &  Anna

''Detta är Min målgrupp''

Medan jag var i tillbedjan på Tree Of Life inför den första och speciella Cross Current programmet,  hörde jag plötsligt den ljuvliga rösten av Jesus säga: ''Detta är min målgrupp''.
Jag började fundera på detta. Jesu första målgrupp var judarna. Lärjungarnas uppdrag var Judéen och Samarien och till jordens ände. Hedningarna var Paulus uppdrag. En annan målgrupp för Paulus var makedonierna .... och så vidare.

‘’Ty så älskade Gud världen att han sände sin enfödde Son ......’’ Guds mål är mänskligheten. Gud älskar och innesluter oss alla i sin målgrupp. Men för oss människor, vi kan bara fokusera på ett litet område, även den bästa personen är begränsad. Gud är gränslös.
För många år sedan när vi arbetade i Bangladesh vid den tidpunkt då nationen var en av de fattigaste i världen, fick vi ofta frågan:'' Hur kan du klara att se de svältande massorna och vara så begränsad i mänskliga  och monetära resurser? Svaret på den tiden var helt enkelt: Jag fokuserar på individen. Om jag skulle fokusera på massorna, blir man bara överväldigad och drabbas av hopplöshet, för all vår hjälp är bara en droppe i havet.

En annan lärdom var: Att se Jesus i de människor vi jobbade med ... ''vad du gör för en av dessa små,  gör du för mig''. Vi kanske kan kalla det en dubbel vision :-).

Det var så skönt att höra de bekräftande orden igår: '' Detta är min målgrupp'', så jag svarade snabbt: Jesus, om detta är Din målgrupp, då är det min också.''  Så hade vi då  ett avtal med himlen! Avtal är mäktiga och bindande. Jesus är överlåten till arbetet med denna målgrupp och jag är överlåten till den och Honom!

Kram Anna

Ledare, Jesus och ..... mission

Jag har lyssnat 2 gånger på Niklas P. http://www.filadelfia.nu/?m=151 när han talade på riksdagens öppnade. Det gläder mig enormt att höra hur han förklarar Bibelns budskap till samhället, till ledarskap om vad Jesus och hans budskap betytter för världen. Några ord som fastnade i mig 1 112 mil bort:

• Ledare är tjänare.
• El-ledare – överför kraft, skapar ljus, värme och hemkänsla. Vi är på samma sätt ledare  för andra.
• Jag ber för er att ni skall …….
• Lyssna ni som är ledare! Jag tror Jesus står på din sida.
• Vilken sort ledare är du?

Ock, inte tror jag att han överdrev när han sa: 2 milj människor i kyrkor i Afrika, pga svenska missionärer.

Jag har också lyssnat på www.dagen.se på höger sida finns ett inlägg: Kommentarer till Niklas Piensohos tal.

Pastorer, missionärer och vi alla som ställer upp för andra ..... som tjänare: Vi trivs bra i kyrkan, men också i samhället. Niklas P. sa inte till reportern efter Gudstjänsten: Jag ångrar jag ställde upp. Nej han strålade.

Även om du och jag inte predikar i Storkyrkan för Riksdagen, får vi tjäna på olika sätt och betyda något för andra. Ingvar

Blir det inte bara bråk?

Jag läste i DAGEN att Joachim E. i Borlänge menar: Här i Borlänge finns det nästan inga ateister. Min upplevelse här i Asien är att de flesta anser: Om man är ateist, så är man inte riktigt hundra däruppe. Att ha en tro är naturligt och i högsta grad relevant. Logiskt sett är det lättare att bevisa att det finns en Gud än att bevisa att det inte finns en Gud.

Men frågan är: Vad tror jag på? Hur lever jag ut min tro? Hur respekterar jag andra? Och Hur relaterar jag till andra?

Vi bodde 12 år i stadsdelen Mohammedpur i Dhaka, Bangladesh och hade många vänner som var muslimer, samtidigt som vi planterade en kyrka i den stadsdelen och många i andra delar av Bangladesh. Jag har ofta fått frågan: "Blev det inte bråk mellan er och muslimerna"? Mitt svar är Nej. Men det fanns svårigheter och problem, även förföljelse pga att vi inte gick med på korrumption. Fridens Gud hjälpte oss att lösa dem. Och Guds församling växte, och växer vidare.

Om man tittar på nyheterna nu kan man bli rädd. Så mycket bråk i Muslimvärlden. Hur skall det gå? Min personliga upplevelse är:

a) En Levande äkta tro på Jesus respekteras. Den bär och man får som Jesus: ”….. välbehag inför Gud och människor. Jag respekterar dem. Det innebär inte att jag måste urvattna min egen tro. Tvärtom. Den kan vara 100% äkta.

b) Jag kan relatera till alla, på olika nivåer. Vi är alla människor. Medmänsklighet fungerar över religionsgränser.

Jag har upptäckt 2 viktiga saker som hjälper mig att leva ut en levande tro, relatera och respektera ”andra folk”:

1) Bli en del av den lokala nationella Kristna kyrkan på orten där jag bor. Anna och jag kom just hem från förmiddags gudstjänsten i en Thai kyrka. Mer och mer märker jag hur en äkta Hjärta-till-Hjärta gemenskap med de lokala i kyrka och i samhälle ….... beskyddar mig från mycket ont.

a) Börjar det bli hett om öronen har jag sett en utomordentligt bra medicin. Be. Även frågar jag andra ibland: "Får jag be för dig". Och så välsignar jag dem.

Wooow det är krut i att välsigna … även våra ovänner. Och då kan vi leva tillsammans.

Ingvar

PS: Vi får nu be att det blir en extra stor portion Guds kärlek i Muslimvärlden.

Vågar jag?

Under 2 dagar har Peter R. varit här. Vi har samtalat om Tjörn, om mission i Asien och om att GRUNDA församlingar i Thailand. Han har en brinnande vision att nå en av Thailands mest onådda delar med evangelium: Ubon Ratchathani (อุบลราชธานี) genom att arbeta tillsammans med Nationella Pionjärarbetare.  

Det intressanta är att trots att utmaningen är stor, bland 21 miljoner människor i Issan (Östra Thailand) med bara 0,15% kristna, så blir man ”tänd” på att nå ut till dessa människor med det glada budskapet.

I provinsen Ubon Ratchathani (อุบลราชธานี) bland 1,6 miljoner finns det …. jag vet inte hur många kristna? Men ett är säkert. De är alltför få.

Vi sitter nu med 2013 års Verksamhetsplan och vi frågar oss: Vågar vi satsa?

Åter ringer William Careys motto från år 1790 i mig:

Ett är säkert: Vi behöver både Guds och ... många människors delaktighet.

Detta blir en kort blogg, med en stor och viktig fråga. Vågar jag/vi satsa framåt? Ingvar

Lördag & Söndag i Omkoi

Denna helg (lör-sön) har vi varit i Omkoi. Man känner sig verkligen 100% välkommen till denna plats 18 mil sydväst om Chiang Mai. Här finns en bibelskola, elevhem och kyrka med omkring 400 medlemmar. Jag predikade idag på engelska, Anna översatte till Thai och ….. en man översatt till Pow Karen. Så vi var 3 talare. Vad pastorn till sist sa vet jag inte, men folket blev välsignat. De är vana med en talare och 2 tolkar. Och …. Guds ord talade deras hjärtespråk.  

Vi greps av dessa människor hängivenhet och hunger. Vår bön är att hela Thailand skall bli välsignat av det som händer bland Karenerna i och runt Omkoi.

Efter denna helg kan jag inte låta blir att känna en ännu större kallelse att ställa upp för Asiens ungdomar och ledare. De är ivriga och söker hjälp att kunna "blomma". Att be och välsigna ledare som står i en viktig nyckel position ..... då blir man själv glad. Anna och jag åkte ikväll de 18 milen tillbaka till Chiang Mai, fyllda av hopp och glädje. Ingvar

Älska Gud och älska min nästa. Punkt slut!

Inte så konstigt att Jesus komprimerade buden till att innefattas i ett enda;

Att älska Gud och älska din nästa som dig själv. 

Jesus själv, Gud i människo gestalt, älskar oss intill döden på ett kors.

Det är en sån sprängkraft i kärleken, någonting som är så enkelt men ändå så svårt.

Men  man anar att svårigheten ligger oftast i att vi krånglar till det - så otroligt mycket.

Vi spanar in andra och kollar om de är goda nog för att slösa lite kärlek på-

Vi försöker fundera ut om vår kärlek kommer att tas emot först innan....

Vi bockar av listan för oförrätter och ser om ‘nästan’ är färdig för en dos av kärlek.

Vi ställer krav.

Tänk om Gud hade älskat på detta viset. Då hade det varit ute med oss.

I söndags kväll var jag hos en väninna och tittade på filmen ‘‘Father of Lights’’ av

Darren Wilson. Mycket sevärd. Den berör djupt, så djupt att det nästan gör ont inom mig, och ställer en hel del värderingar på sin spets. Mina tankar flög iväg till minnen där Ingvar och jag sett Guds kärleks kraft fullkomligt smälta allt motstånd. Där kärleken som vällt fram som en störtflod genom våra hjärtan förvandlat människor och deras situation, trasighet eller sjukdom i ett enda nu. 

Vi har sett undren, vi har smakat på kraften, vad är det då som gör att man inte lever i den ständigt? Jag kommer nog att skriva mer om detta. Men Ordsp.4:23 tror jag är en nyckel.

Framför allt må du bevara ditt hjärta, för därifrån utgår(flödar) livet.

Men tillbaka i nutid och en av mina ‘‘familjer i kris’’ som vi jobbat med ett tag. Plan A var att älska utan att fövänta oss något i retur, älska trots att det vi såg med våra ögon inte var älskvärt. Vi hade ingen plan B. Och undret skedde. Något berörde honom så djupt att han tog klivit rakt in Guds famn. Påminner mig mycket om ‘‘den förlorade sonen- omfamnas av Far’’.

Känner att jag behöver komma tillbaka till den enkla grunden för vad all mission är, men också varför vi finns här på jorden: Älska Gud och älska min nästa. Punkt slut!

Kram på er! Anna

Planering och Sido-effekter

Så här års (aug-sept) jobbar vi mycket med planering inför år 2013. Först tyckte jag dessa länder-, partner-, personal- och projekt genomgångar var onödiga, men nu ser jag mer och mer att dessa är livsviktiga. Detta är utvecklingssamtal på hög nivå. Vi vill framåt. God planering är bibliskt. Gud är ordningens Gud. Ofta brukar vi fråga oss:

• Vart är vi på väg? Vår Vision, vårt Mål.
• Hur skall vi nå dit? Vår Mission, vår väg dit.

Men en annan fråga som blivit mer och mer aktuell för mig är:

• Vilka är sidoeffekterna?

Det finns negativa, men framför allt positiva sidoeffekter. Vi lever i en komplicerad värld och vi påverkar varandra varken vi vill det eller inte. Som Mission påverkar vi andra mycket brett. Nu är det inte Sidoeffekterna som skall styra oss, men det är hälsosamt att ta en blick på våra sidoeffekter när vi planerar, så vi ser till att de blir positiva.

Härom kvällen lyssnade jag och Anna på Singapores Premiärminister sedan 2004 Lee Hsien Loong. Vi kunde inte byta kanal. Han var medryckande och även om vi inte är Singaporianer ”tändes” vi. Hans målmedvetenhet och karisma gav massor positiva sidoeffekter långt utanför Singapore. Han framhåll 3 ord:

• Hope (Hopp)
• Heart (Hjärta)
• Home (Hem)

Jag kollade just nu och morgondagens Tema är: Medmänniskan. Det är inte medmänniskan som styr oss, men vi kan ha ett öppet hjärta till Gud och människor så vi kan ge andra många positiva sidoeffekter. Detta är ju spännande. Ingvar